Med elolyckor som vardag

Lars började som elinspektör på Elsäkerhetsverket hösten 2006 då huvudkontoret fortfarande låg i Stockholm. Sedan flytten till Kristinehamn 2008 har han förutom tillsynsarbete också arbetat med särskilda utredningar kring elolyckor och den statistik som myndighetens elolycksfallsrapport bygger på. Det har hänt en hel del under åren och Lars ser positivt på att viljan har ökat att göra en anmälan när en elolycka sker, vilket är en förutsättning för att orsaker kan utredas.

- Att anmälningsviljan har ökat behöver inte nödvändigtvis betyda att elolyckorna ökat. Kunskapen bland yrkespersoner har ökat om att man kan få problem längre fram i livet. Sena effekter av strömgenomgång som det kallas, kan förutom långsiktigt lidande också innebära en försäkringsfråga för individen, säger Lars.

Elolyckor är en jämställdhetsfråga

Cirka 400 elolyckor anmäls till Elsäkerhetsverket varje år. Till viss del kan ökad anmälningsvilja också sättas i samband med att synen på att få en strömgenomgång, att få en stöt, har förändrats. Diskussioner på arbetsplatser och i byggbranschen där elektriker och elinstallatörer jobbar har tagit fart under åren. Flera organisationer som Elektrikerförbundet, Byggföretagen och Installatörsföretagen jobbar med frågor kring elolyckor. I detta ligger också betydelsen av jämställdhetsarbete.

- Attityden har förändrats så det är inte så skamfyllt att tala om att man kanske har gjort ett misstag. Det kan i sin tur bero på att vi har en ny generation av män inom elbranschen som vågar glänta lite på sin tuffhet, säger Lars.

Rent generellt i samhället så tror inte Lars att så många förstår hur farligt det är med el. Cirka hälften av elolyckorna som förorsakar ett besök till sjukvården har skett på fritiden visar andra undersökningar som Elsäkerhetsverket tagit fram. Elen ”syns” inte och vi bygger in den såväl inomhus som utomhus i och omkring våra bostäder. Det finns en tendens att tappa respekten för el.

- Ta bara ett begrepp som ”hushållsel”. Det handlar om 230 volt i våra bostäder. När man i TV använder begreppet och säger att det inte är farligt med ”hushållsel” så kan det leda till mycket allvarliga konsekvenser. Inom sjukvårdsupplysning har det blivit en förbättring av budskap men vi ser att det inom vissa regioner finns bristfällig upplysning om strömgenomgång och vad den kan orsaka. Ökad kunskap behövs hos alla, säger Lars.

En kugge i elsäkerhetsarbetet

Varje år samlas statistiken kring elolyckor i den rapport som du läser just nu och i det arbetet är Lars Jansson en viktig kugge. Vem som helst kan anmäla en elolycka till Elsäkerhetsverket men arbetsgivare har en särskild skyldighet att underrätta Arbetsmiljöverket om en arbetstagare råkat ut för en elolycka eller ett tillbud. Sedan vidarebefordrar Arbetsmiljöverket anmälan till Elsäkerhetsverket.

Företag som har en nätkoncession, exempelvis elbolag eller de som har en starkströmsanläggning för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- eller elvägs-drift, är skyldiga att anmäla elolycksfall till Elsäkerhetsverket. Tillsammans med Arbetsmiljöverket har myndigheten tagit fram en handbok om säkerhet vid arbete på elanläggningar som riktar sig till yrkespersoner.

Unga drabbas i onödan

Privatpersoner har ingen anmälningsplikt så det myndigheten vet om elolyckor i hemmen är via särskilda undersökningar som görs vid vissa tillfällen. Dessa undersökningar visar att det sker olagligt elinstallationsarbete i 30 procent av de svenska bostäderna. Varje år skadas cirka 280 barn på grund av el och i 90 procent sker elolyckorna i eller vid bostaden. För att nå ut till de som fixar hemma och till allmänheten tog Elsäkerhetsverket fram tjänsten Kopplasäkert.se under förra året. Där kan man med en knapptryckning i mobilen ta reda på vad man själv får göra gällande el eller när ett elinstallationsföretag måste anlitas.

Information om vad elolyckor kan leda till kan det aldrig bli för mycket av. Exempelvis klätterolyckorna vid järnväg bör det informeras mycket mera om, tycker Lars. Under förra året omkom en ung kille och en tjej skadades allvarligt då de klättrade på ett tåg.

- Skolan är en självklar plats för att informera om elsäkerhet och elolyckor. Det är ju framför allt yngre personer som omkommer eller skadas allvarligt och vi ser dessa tragiska, onödiga elolyckor med svåra skador eller ofta dödsfall som följd, återkomma nästan varje år. Jag tror att många av dessa olyckor skulle kunna undvikas om ungdomar får mer information.

Entreprenörsleden måste funka

En stadig trend inom statistiken bland yrkespersoner är att elolyckor mestadels sker inom verksamheterna elnät, elförsörjning och industrier och det är yngre män mellan 21 – 30 år som oftare drabbas av elolyckor.

- Nätägare anlitar ofta underentreprenörer och detta kan ske i flera led. Man har ett stort ansvar som innehavare då man upphandlar underentreprenörer. Bland annat att försäkra sig om att den man anlitar har den kompetens som krävs och följer de krav som finns för arbetet. Den ansvarskedjan mellan arbetsgivare och arbetstagare är så viktig att den funkar för säkerhetsarbetet, säger Lars.

Viktiga förändringar under åren

Forskningen om strömgenomgång och dess effekter är en av orsakerna som har påverkat att vi fått säkrare elanläggningar menar Lars. Även vid lindriga elolyckor kan senare besvär uppstå, till exempel neurologiska besvär som smärta, domningar och nedsatt känsel. Bristen är fortfarande stor kring kunskap och rekommendationer, om vilka undersökningar som bör utföras när en patient söker för symtom som kvarstår efter en elolycka. Men på senare år har ämnet också diskuterats alltmer i branschmedierna för såväl el/energi som i vården.

- Jag tycker att man ska ta det på största allvar, forskningen visar ju att man kan få problem längre fram i livet. Blir man utsatt för strömgenomgång så ska man kontakta sjukvården och vara påstridig så att man blir undersökt ordentligt samt att det förs in i sjukjournalen.

På samma sätt har utvecklingen av bättre skyddsutrustning, säkrare material och funktioner såsom ljusbågsvakter och jordfelsbrytare, påverkat i positiv riktning. Under 2000-talet har ljusbågsolyckorna halverats och ligger idag på cirka 15 om året mot tidigare 30. Senaste gången någon omkom med anledning av ljusbåge var 2007.

- Ja vi har fått säkrare elanläggningar där man inte kommer åt spänningsförande delar lika lätt som förut. Material i skyddskläder har också utvecklats exempelvis har arbetskläder och utrustning gjorts ljusbågståliga, säger Lars.

Chansa aldrig med el

Trots det sker många elolyckor och tillbud och tyvärr är det de yngre som toppar statistiken. Lars menar att det är så viktigt att guida de yngre på ett ansvarsfullt sätt när de kommer ut på arbetsplatser. Att visa vikten av gott ledarskap och att följa de anvisningar om säkerhet som finns är a och o. Om ingen ”genar i kurvorna” ska inga elolyckor behöva ske. För att få ner antalet tillbud och elolyckor behöver företagen bli bättre på att följa regler och rutiner.

- Chansa aldrig med el, håll inte på själv och fixa. Låt ett elinstallationsföretag göra installationen och kolla upp att företaget finns registrerat hos Elsäkerhetsverket. Se också till att din bostad har jordfelsbrytare, uppmanar Lars.

Text: Cia Edlund
Foto: Lars Jansson, Elsäkerhetsverket