”Hur vill du att din dotter ska tas emot om hon väljer elektrikeryrket?”

Berätta om hur du fick idén att starta företaget Pappas El?

–Det var för fem år sedan som min dåvarande partner Erik och jag båda var trötta på våra jobb som anställda och ville göra något annat så att vi kunna jobba tillsammans och mer fritt. Han har jobbat i många år som säljare och chef i olika byggfirmor och jag har jobbat som chef med kommunikation och marknadsföring inom bland annat Svenskt Näringsliv. Vi tänkte att hur svårt kan det vara? Tänk så lite vi visste om alla grynnor vi skulle stöta på.

Vi har från start tänkt att

1. vi vill vara den hantverkare som vi själva vill anlita
2. vi vill vara schyssta och inkluderande arbetsgivare
3. vi vill följa regelboken vad gäller elsäkerhet från punkt till pricka.

Eftersom företaget inte kunde försörja oss båda så jobbade jag parallellt med mitt egna företag inom kommunikation, mångfald och inkludering. 

Vilka är era vanligaste kunder?

– Vi jobbar framförallt mot privatkunder, men har även många bostadsrättsföreningar och företag som kunder. Vi samverkar med flera byggare och är deras ”huselektriker” vilket ger mycket jobb.

På er hemsida beskriver ni mångfald och inkludering som centrala begrepp för er verksamhet. Vad innebär det i praktiken? Hur ser ni på begreppen?

–Jag har jobbat med de här frågorna under många år innan vi startade Pappas el, och både Erik och jag är som personer väldigt inkluderande, så det var inte ens en fråga om hur vi skulle tänka kring mångfald och inkludering i företaget. Ska man vara krass ur ett ekonomiskt perspektiv så kokar de här begreppen ner till ren affärsnytta. Målgrupperna, kunderna har olika kön, ålder, etnicitet och så vidare, så om vi kan spegla kunderna så förstår vi dem bättre och kan ge en bättre leverans i kundupplevelse. Vilket genererar fler affärer. En busenkel ekvation. Att vi blir mer kreativa och mår bättre på jobbet är en bonus, det märker vi i praktiken och det säger all forskning kring blandade grupper på jobbet.

I praktiken innebär det att vi aktivt rekryterar kvinnor i företaget, att vi har och har haft olika etniciteter anställda, att en av våra elektriker är döv och att vi i företaget pratar teckenspråk utöver engelska, svenska och persiska. Alla som gör ett bra jobb är välkomna till oss, och vi välkomnar mångfald. Vi är pyttesmå i sammanhanget, men tror ändå att vi kan dra vårt strå till stacken till en lite trevligare och mer vidsynt värld. Vi är dessutom övertygade om att en blandad grupp ger mer affärer.

Vad tycker du saknas inom branschen för att fler kvinnor ska vilja söka sig till elyrken?

–Det gäller att skapa en god spiral och få in en mångfald i yrket. ”If you see it you can be it.” Det är säkert inte av illvilja, mer en ovana av att möta kvinnor i branschen, som gör att cheferna på byggena vände sig till Erik och inte till mig när vi pratade större kontrakt när vi var ute och sålde i början. Eller det lilla fåtal som frågar när den riktiga elektrikern kommer, när någon av våra tjejer ringer på. Eller säljarna hos våra större grossister som inte visste hur de skulle hantera mig när de inte kunde ha sin vanliga machoattityd och snacka bilar.

Jag kan som minoritet välja att tänka att det i 99 fall av 100 rör sig om osäkerhet och ovana hos motparten, när jag blir behandlad som om jag är från en annan planet. Självklart ska man som kvinna eller minoritet inte acceptera rena dumheter, då måste man säga ifrån. Våra kvinnliga medarbetare vet att de alltid får stöd av alla i gänget om de särbehandlas på grund av kön. Vi är alla i företaget grymt medvetna i de här frågorna och duckar inte.

Vi behöver även varandra, att få prata av sig och få stöttning ibland. Det är inget roligt att alltid vara den enda som räcker upp handen på föreläsningar och säger ”chefen/elektrikern kan vara kvinna också” när man hört ”chefen han…” ”när han kommer och skruvar…” hundra gånger. Inkludera, helt enkelt. Hur vill du att din dotter ska tas emot om hon väljer elektrikeryrket?

Har du något råd till andra elinstallationsföretag som vill rekrytera fler kvinnor?

–Det är bara att sätta igång. Se till att ta in kvinnliga praktikanter och lärlingar och få dem att känna sig välkomna och inkluderade. För större företag med större resurser: starta nätverk för kvinnor så att de kan peppa och stötta varandra om de behöver. Anställ kvinnliga chefer som förebilder.

Vad ser du att Elsäkerhetsverket kan göra för att öka mångfalden i elbranschen?

–Börja med att kolla hur det ser ut i de egna leden. Motsvarar till exempel kön, ålder och etnicitet på ett ungefär era målgrupper och de ni vill nå? Hur många kvinnor har ni i typiskt manliga roller och vice versa? Hur många utrikesfödda sitter i ledningsgruppen? Ska man ha trovärdighet i att kommunicera sådana här frågor så kan det vara bra att börja med sig själv. När jag tittar på er hemsida ser jag att ni jobbar en del med hur ni tänker i er kommunikation och bilder, det är bra. Om det finns bilder på elektriker från alla grupper i samhället så känner man sig som besökare kanske mer inkluderad och välkommen, då tar man som en bonus till sig informationen bättre.

Jag minns en bild från fackförbundet Byggnads, som till ålder och kön bestod av en helt homogen manlig styrelse. De deltog i en vällovlig kampanj med rosa stickade mössor på huvudet för att stötta kvinnor, vilket förstås var jättebra tänkt. Vid den tiden vill jag minnas att de hade under en procent kvinnliga medlemmar. Jag säger inte att det är så, men könsfördelningen i styrelsen och hur få kvinnor förbundet attraherar kan ha ett samband…

Varför heter företaget Pappas El?

–När vi startade bolaget så höll Eriks son på att utbilda sig till elektriker, och han gjorde förstås praktik och lärlingsår i företaget. Det var den relationen som satte namnet. Sedan är det ett bra namn som alla kommer ihåg; förhoppningsvis förknippar man pappa med något tryggt och stabilt som man kan lita på. Vi hade planer på ett Mammas sol AB, för solelsinstallationer, men framtiden ville något annat.

Text: Anna Josephsen
Foto: Catja Clark och Kicki Lilliedrake