Frågor och svar

Stickproppar och uttag får bara användas i Sverige om de uppfyller kraven i ELSÄK-FS 2019:1, vilket är en tvingande föreskrift. I den paragrafen finns ett antal godkända måttblad, vilket i praktiken innebär att enbart uttag av typ "schuko" får användas i Sverige. Danska uttag får alltså inte användas i Sverige.

Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2019:1 

För att du ska kunna avgöra om din anläggning behöver förses med skyltning enligt ELSÄK-FS 2022:2 behöver du göra en riskbedömning. Skyltning ska enbart användas om en identifierad elektrisk fara inte kan undvikas eller begränsas genom andra åtgärder.
Det är alltid utifrån den specifika anläggningen som en riskbedömning ska genomföras. Till hjälp finns det allmänna rådet där det finns exempel på vad en riskbedömning bör omfatta, bland annat risk för beröring av spänningssatta anläggningsdelar och risk för uppkomst av ljusbågar.

Antalet skyltar och placeringen av dessa ska anpassas efter den bedömda risken på platsen.

Alla som någon gång yrkesmässigt utför elinstallationsarbete definieras som ett elinstallationsföretag. Det gäller även dig som utför arbete på egen anläggning, oavsett vilken bolags- eller organisationsform verksamheten bedrivs i. Förutom de mer klassiska elföretagen kan även företag inom ett stort antal branscher klassas som elinstallationsföretag. Några exempel är:

• industri och verkstäder
• järnvägsentreprenörer
• byggfirmor
• fastighetsskötare
• hissinstallatörer
• kyl-, värme- och ventilationsföretag 
• elnätsbolag
• myndigheter
• kommuner och landsting

Observera att det bara är elinstallationsföretag som utför arbete på annans anläggning som behöver registrera sig hos Elsäkerhetsverket.

Om du besöker loppmarknader eller second hand-butiker kan du stöta på elprodukter som säljs "i befintligt skick", där sladdar, stickproppar ch andra delar kanske är trasiga. Vad som är säljarens respektive konsumentens ansvar för en sådan elprodukt kan vara lite svårt att förstå. I 3 § produktsäkerhetslagen (2004:451) står det:

"Lagen tillämpas inte i fråga om:

1. begagnade varor som tillhandahålls som antikviteter, och
2. varor som skall repareras eller renoveras innan de kan tas i bruk, om näringsidkaren tydligt informerar konsumenten om att det är fråga om en sådan vara."

Produktsäkerhetslag (2004:451) på Sveriges Riksdags webbplats

Andra punkten är intressant. Den betyder att om sladden är så trasig att produkten uppenbart måste repareras innan den används är det okej att sälja den. Exempelvis om stickproppen är avklippt. Om det däremot inte är tydligt att det är fel på produkten och näringsidkaren inte informerar om att den ska repareras innan den används, så är näringsidkaren ansvarig för produkten. 

Tänk på det här när du köper begagnade elprodukter: 

• Kontrollera att produkten är hel, även sladd och stickpropp.
• Alla produkter har en livslängd - tänk på ålder och slitage.
• Fråga säljaren om antalet ägare och om den fungerar som den ska.
• Vilka märkningar har produkten och finns det en bruksanvisning?
• Är det en elprodukt som är köpt utomlands och är den i så fall anpassad för svenska uttag och spänning?
• Är produkten ojordad ska du inte modifiera den så att den går att använda i jordad miljö. Passar inte stickproppen får du inte byta den.
• Är stickproppen bortklippt är det en indikation på att produkten förmodligen inte uppfyller säkerhetskraven - överväg om du verkligen vill ha den.
• Om en produkt är ombyggd eller modifierad på något vis har tillverkaren inte längre ansvar för det utan den som gjort modifieringen. Vet de om det och har de tagit sitt ansvar?
• Är du det minsta osäker på elprylens säkerhet – köp den inte.