Du är här:

Frågor och svar

Här hittar du svar på vanliga frågor om elsäkerhet och EMC. Du är också välkommen att ställa en fråga till oss.

Din sökning på """"2016:1"""" gav 9 träffar
Andra sökte på: """"2017:2""""

De allra flesta elektriska produkter som säljs i Sverige måste ha säkerhetsinformation och bruksanvisning på svenska. De enda produkterna som är undantagna från kravet på svensk bruksanvisning är produkter som faller in under radioutrustningsdirektivet (RED). För dessa krävs enbart engelska. Alla produkter som på något vis kommunicerar trådlöst via till exempel blåtand eller WIFI räknas som radioprodukter.

Du hittar mer information om dessa bestämmelser i våra föreskrifter ELSÄK-FS 2016:1, ELSÄK-FS 2016:2 och ELSÄK-FS 2016:3.

För bestämmelser om radioprodukter hänvisar vi till Post och Telestyrelsens föreskrifter PTSFS 2016:5.

Om ni har en webbutik är ni en distributör i produktregelverkets bemärkelse. Det gäller även om ni endast är en webbbutik och inte levererar varor fysiskt. Ni kan också räknas som importör, beroende på var ni skaffar produkterna, eller som tillverkare om ni säljer till exempel säljer produkterna med ert varumärke eller namn.

För att räknas som distributör spelar det ingen roll vem som sköter det fysiska tillhandahållandet av produkten. Avgörande är om ni har "tillhandahållit" produkten. Leveranser som avses med att "tillhandahålla" omfattar alla erbjudanden om distribution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden som kan leda till en faktisk leverans (till exempel köperbjudanden, reklamkampanjer). Det krävs alltså inte att ni faktiskt levererar en produkt för att ni har ansvar som distributör.

Detta förtydligas och beskrivs vidare i EU-kommissionens guide till regelverket.
Blue Guide på Europeiska kommissionens webbplats

De produkter ni erbjuder ska uppfylla tillämpliga krav och ni ska också säkerställa att dessa är uppfyllda, samt ha ett visst skadeförebyggande arbete, se till exempel 4 kapitlet i ELSÄK-FS 2016:1 om det rör sig om elektrisk utrustning. Läs mer om Elsäkerhetsverkets regler för produkter och  gällande regler inom andra områden på Marknadskontrollrådets webbplats.

Det är också viktigt att känna till reglerna i produktsäkerhetslagen, som också omfattar er verksamhet. Läs mer på Konsumentverkets webbplats. 
Konsumentverkets webbplats

Svaret på din fråga är nej. I grunden är det så att alla produkter som man säljer under sitt eget varumärke är man också tillverkare för. På denna punkt är regelverket tydligt, se till exempel 4 kapitlet 24 § ELSÄK-FS 2016:1 och 5 kapitlet 20 § ELSÄK-FS 2016:3 samt avsnitt 3.1 i EU-kommissionens meddelande om genomförandet av EU:s produktbestämmelser (se särskilt sidorna 29 och 32).
Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2016:1
Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2016:3
EU-kommissionens meddelande om genomförandet av EU:s produktbestämmelser (pdf, 2,3 MB)

Denna regel innebär att det är förbjudet att sälja produkter under eget varumärke utan att ta tillverkaransvaret för produkterna. Ett varumärke får alltså bara finnas på produkten om man är tillverkare.

Att vara tillverkare

Om man vill sälja en produkt under eget varumärke ska man alltså ta reda på om det finns förutsättningar att bli tillverkare av produkten. Man behöver både ha resurser till det tillkommande arbetet, samt se över om de avtal man har med underleverantörer med mera säkerställer att man får den kontroll, dokumentation och information som behövs för att kunna fullgöra sitt ansvar som tillverkare, se avsnitt 3.1 i EU-kommissionens meddelande om genomförandet av EU:s produktbestämmelser samt Elsäkerhetsverkets webbsida "Tillverkare".

Att ange tilläggsinformation på produkten

Regeln om att man blir tillverkare om man säljer produkter under sitt eget varumärke utesluter inte att en tillverkare tar fram produkter för en särskild distributör och synliggör detta, till exempel med information på produkten, men detta är då tilläggsinformation som inte får ges på bekostnad av att tillverkarens varumärke döljs eller förminskas i avgörande grad.

Tillverkare enligt den formella märkningen (till exempel på märkskylt eller motsvarande och enligt EU-försäkran om överensstämmelse) måste alltid överensstämma med produkten och förpackningen i övrigt. Eftersom produkter kan utformas på olika sätt gäller att man måste titta på den aktuella produkten i dess helhet - sammantaget måste det vara helt klart vilket varumärke den säljs under. Den som har detta varumärke är då tillverkare.

Din auktorisation gäller tillsvidare utan tidsbegränsning

Tidigare fanns en bestämmelse om viss giltighetstid. Om du blev elinstallatör före den 1 januari 2016 står det ett giltighetsdatum angivet på ditt bevis. Det datumet kan du alltså bortse ifrån. Din auktorisation gäller automatiskt tills vidare.


Vilka typer av elinstallationsarbeten omfattas egentligen av kraven i elsäkerhetslagen (2016:732).

Alla elinstallationsarbeten omfattas av kraven som gäller från 1 juli 2017, med några få undantag.

Vad som är elinstallationsarbete, det som tidigare benämndes "behörighetskrävande arbete" och där utförare ska vara auktoriserad elinstallatör alternativt ingå i ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram, definieras i 4 § elsäkerhetslagen (2016:732).


Något förenklat kan man säga att elinstallationsarbete är

  • allt arbete i en elanläggning fram till och med eluttagen och
  • alla fasta anslutningar av elektrisk utrustning till exempel spisar, tvättmaskiner med mera.

I Elsäkerhetsverkets föreskrifter finns några få undantag från vissa krav, till exempel att man får byta ut befintliga eluttag i vissa miljöer etcetera.

Elsäkerhetslag (2016:732) på Sveriges riksdags webbplats 

Om en person före den 1 juli 2017 arbetade på en elfirma som elektriker sa man att denne var underställd den som hade behörigheten i företaget. Hur fungerar detta sedan nya regelverket kom 2017?

Om personen ska jobba med att utföra elinstallationsarbete så måste denne enligt elsäkerhetslagen (2016:732) omfattas av det egenkontrollprogram som elinstallationsföretaget är skyldig att ha. En auktoriserad elinstallatör ska fortfarande finnas i företaget men denne har inte längre ansvar för utförandet av elinstallationer, detta ansvar ligger på företagets ledning. Det tidigare begreppet ”överinseende av elinstallatör” är borttaget.

Vad är skillnaden mellan att göra elinstallationer som anställd i ett elinstallationsföretag eller att göra det privat? Exempelvis om jag som är elinstallatör installerar en jordfelsbrytare i min egen villa?

Från och med den 1 juli 2017 omfattas alla elinstallationsarbeten av kravet på att bara elinstallatörer eller personer som omfattas av ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram får utföra arbetet. Det innebär att det bara är elinstallatörer som får utföra elinstallationsarbete privat.

En elinstallatör är en fysisk person som är auktoriserad att utföra elinstallationsarbete. Det är Elsäkerhetsverket som auktoriserar elinstallatörer.

Det allmänna aktsamhetskravet som finns i 26 § elsäkerhetslagen (2016:732)  gäller för alla elinstallationsarbeten. Om du är elinstallatör får du alltså göra de moment som omfattas av din auktorisation och utförandet ska vara utfört enligt aktsamhetskravet och de utförandeföreskrifter som finns.

Så fort du gör elinstallationsarbete yrkesmässigt är du dock ett elinstallationsföretag och måste uppfylla kraven på egenkontrollprogram, registrering, ha minst en elinstallatör för regelefterlevnad, med mera. Se 23-27 §§ elsäkerhetslagen (2016:732).

Elsäkerhetslag (2016:732) på Sveriges riksdags webbplats

På din elräkning finns tre avgifter: elsäkerhetsavgift, elberedskapsavgift och nätövervakningsavgift. De här tre avgifterna finansierar olika delar av statens verksamhet inom elområdet. Avgifterna är beslutade av riksdag och regering.

Elsäkerhetsavgift

Elsäkerhetsverkets verksamhet finansieras i huvudsak med en elsäkerhetsavgift, vilket är reglerat i elsäkerhetslagen (2016:732). Även verksamhet inom området elektromagnetisk kompatibilitet finansieras med denna avgift trots att den verksamheten regleras i annan lagstiftning. Elsäkerhetsavgiftens storlek är reglerad i förordning (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift.

Elberedskapsavgift

Elberedskapsavgiften tas ut med stöd av elberedskapslagen (1997:288). Avgiften regleras i förordningen (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift. Avgiften finansierar verksamhet hos elberedskapsmyndigheten. Affärsverket svenska kraftnät (SvK) är utsedd till elberedskapsmyndighet.

För närmare information om detta hänvisar vi till deras webbplats.

Nätövervakningsavgift

Nätövervakningsavgiften tas ut med stöd av 5 kap. ellagen (1997:857) och tillsyn enligt 12 kap. 1 § samma lag. Avgiften regleras i förordningen (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift. Avgiften finansierar verksamheten vid nätmyndigheten. Energimarknadsinspektionen (EI) är utsedd till nätmyndighet. För närmare information om detta hänvisar vi till deras webbplats.

Mer information om de olika avgifterna

Vilka krav gäller enligt Elsäkerhetsverkets regelverk för att petskydd ska finnas på vägguttag som hänger ner från taket i en skola? Är det någon skillnad om det är en skarvsladd eller om det är ett fast anslutet eluttag i taket?

I 4 kapitlet 2 § i Elsäkerhetsverkets föreskrift ELSÄK-FS 2022:1 framgår att nätanslutna uttag för allmänbruk i en lågspänningsanläggning ska antingen vara petskyddade eller utföras eller placeras så att risken för barnolycksfall begränsas.

Med barn avses personer upp till 18 år.

Det finns inget generellt krav på att uttag tillhörande en skarvsladd skall vara försedda med petskydd. I 17 och 18 §§ elsäkerhetslagen (2016:732) finns det däremot krav på att den som innehar eller använder elektriskt utrustning, svarar för att den används på ett säkert sätt. Man ska också följa tillverkarens anvisningar om hur produkterna skall användas för att vara säkra.

Säkerhetsnivån med avseende på barnolycksfall sänks genom att använda en skarvsladd med uttag som inte är petskyddat i en miljö där det på övriga uttag finns krav på att de är utförda så att risken för barnolycksfall begränsas.

Många uttag som är försedda med upphängningsbygel har lock som är återfjädrade, Elsäkerhetsverkets bedömning är att locket inte kan jämställas med petskydd som är placerade i uttagsbrunnen.

Om den nedhängande ledningen är ansluten direkt till en dosa i taket dvs inte till ett fast uttag räknas uttaget som en del av den fasta elanläggningen och ska därför ha ett inbyggt petskydd.

Elsäkerhetsverket har fått in ett flera anmälningar om elolyckor och tillbud där elever har stoppat in saker i ej petskyddade eluttag, bland annat i uttag hängande från taket i skolor, med bland annat detta som grund anser myndigheten att det är olämpligt att ha uttagsbrunnar som saknar petskydd i en miljö avsedd för barn oberoende hur elanläggningen är utförd.