Slå larm om missförhållanden
Arbetar du för ett företag som tillverkar, importerar eller distribuerar produkter? Har du upptäckt allvarliga missförhållanden som exempelvis olaglig tillverkning, import eller distribution? Då kan du anmäla det till oss via vår visselblåsarkanal.
Till Elsäkerhetsverket kan du som arbetar eller på annat sätt utför uppdrag för ett företag som tillverkar, importerar eller distribuerar vissa typer av produkter, slå larm om missförhållanden som du upptäckt. Enligt visselblåsarlagen kan du då skyddas mot repressalier och negativa konsekvenser. För att omfattas av visselblåsarskyddet måste du göra din anmälan via Elsäkerhetsverkets externa visselblåsarkanal. Du måste också tillhöra någon av de personkategorier som skyddet omfattar.
På denna sida kan du läsa mer om hur du gör för att visselblåsa missförhållanden till oss. Du hittar bland annat en checklista som vi rekommenderar dig att gå igenom innan du visselblåser, för att säkerställa att skyddet omfattar dig.
Innehåll på sidan
Vad är en visselblåsning?
En visselblåsning kallas det när en person i ett arbetsrelaterat sammanhang rapporterar eller slår larm om missförhållanden i ett företag, en myndigheter eller samhället i övrigt.
Vad är ett missförhållande?
Med missförhållanden menas försummelser eller oegentligheter, oavsett om de beror på medvetet agerande eller oaktsamhet. De missförhållanden som kan rapporteras in via Elsäkerhetsverkets visselblåsarkanal är handlingar och försummelser som:
- strider mot en rättsakt inom EU, till exempel ett EU-direktiv, som ingår i visselblåsardirektivet,
- strider mot en lag eller föreskrifter som genomför eller kompletterar en sådan unionsrättsakt, eller
- motverkar målet eller syftet med bestämmelserna i en unionsrättsakt.
En visselblåsning kan exempelvis vara information om olämplig eller olaglig tillverkning, import eller distribution av produkter.
Om du vill anmäla en elprodukt som har brister, till exempel om du upptäckt att en produkt är farlig, inte uppfyller kraven eller stör annan utrustning, handlar det inte om en visselblåsning. En sådan anmälan skickar du istället in till Elsäkerhetsverket via vår e-tjänst för detta.
LÄS MER: Anmäl en farlig eller störande produkt
Vilka missförhållanden kan visselblåsas till Elsäkerhetsverket?
En visselblåsning till Elsäkerhetsverkets externa visselblåsarkanal ska handla om ett missförhållande som strider mot någon av följande regelverk, som vi ansvarar för:
LVD-direktivet
LVD-direktivet, eller lågspänningsdirektivet, är ett EU-direktiv som säger att "människor, egendom och husdjur ska vara skyddade från skada orsakad av elektriska produkter." Direktivet är implementerat i svensk rätt genom elsäkerhetslagen (2016:732), elsäkerhetsförordningen (2017:218) och Elsäkerhetsverkets föreskrifter (2016:1) om elektrisk utrustning.
EMC-direktivet
EMC-direktivet är ett EU-direktiv som gäller elektromagnetisk kompatibilitet, alltså förmågan hos elektriska apparater och utrustningar att fungera tillsammans utan att störa varandras funktion. Direktivet är implementerat i svensk rätt genom lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet, förordningen (2016:363) om elektromagnetisk kompatibilitet och Elsäkerhetsverkets föreskrifter (2016:3) om elektromagnetisk kompatibilitet.
ATEX-direktivet
ATEX-direktivet är ett EU-direktiv vars syfte är att skydda människors hälsa och säkerhet mot de risker som kan uppstå vid användning av utrustningar i explosionsfarliga miljöer. För Elsäkerhetsverkets del gäller direktivet produkter som utgör elektrisk utrustning. Direktivet är implementerat i svensk rätt genom bland annat Elsäkerhetsverkets föreskrifter (2016:2) om elektrisk utrustning och elektriska skyddssystem avsedda för användning i potentiellt explosiva atmosfärer.
Radioutrustningsdirektivet
Radioutrustningsdirektivet, som även kallas även kallat RE-direktivet eller RED, är ett EU-direktiv som reglerar produkter med radiokomponenter (radioutrustning). För Elsäkerhetsverkets del gäller direktivet produkternas egenskaper när det gäller elsäkerhet. Direktivet är implementerat i svensk rätt genom radioutrustningslagen (2016:392), radioutrustningsförordningen (2016:394) och Post- och telestyrelsens föreskrifter (2016:5) om krav m.m. på radioutrustning.
Leksaksdirektivet
Leksaksdirektivet är ett EU-direktiv om leksakers säkerhet. För Elsäkerhetsverkets del gäller direktivet leksakers elektriska egenskaper (utom strålning). Direktivet är implementerat i svensk rätt genom bland annat lagen (2011:579) om leksakers säkerhet, förordningen (2011:703) om leksakers säkerhet och Elsäkerhetsverkets föreskrifter (2011:1) om elektriska egenskaper för leksaker.
Förordningen om gasanordningar
EU:s förordning om gasanordningar gäller för gasapparater som till exempel. gasolgrillar, gasspisar, terassvärmare och gasoldrivna kylskåp, och riktar sig främst till tillverkare och importörer. För Elsäkerhetsverkets del gäller förordningen gasrelaterade risker som orsakas av faror av elektriskt eller elektromagnetiskt ursprung. Förordningen är implementerat i svensk rätt genom lagen (2018:1178) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar och förordningen (2018:1179) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar.
Allmänna produktsäkerhetsdirektivet
Allmänna produktsäkerhetsdirektivet är ett EU-direktiv om produkters säkerhet. En övergripande princip i direktivet är att produkter som säljs till konsumenter inte får utgöra en risk för människors hälsa och säkerhet. För Elsäkerhetsverkets del gäller direktivet produkters elsäkerhet. Direktivet är implementerat i svensk rätt genom produktsäkerhetslagen (2004:451) och produktsäkerhetsförordningen (2004:469).
Viktiga undantag
Observera att visselblåsarlagen inte gäller vid rapportering av:
- säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585), eller
- information som rör nationell säkerhet i verksamhet hos en myndighet inom försvars- och säkerhetsområdet.
Vem kan göra en visselblåsning?
Visselblåsarlagen gäller rapportering av missförhållanden i ett arbetsrelaterat sammanhang. Det missförhållande som du vill rapportera behöver inte ha inträffat i just den verksamhet där du är anställd, men kravet innebär att du ska ha fått kännedom om överträdelsen i en verksamhet relaterad till ditt arbete. Det kan till exempel handla om att du som konsult kommer i kontakt med något inom det företag eller den myndighet där du utför ditt uppdrag.
Visselblåsarlagen räknar upp de som kan göra en rapportering och kvalificera sig för att få skydd. Uppräkningen är tänkt att omfatta även de som arbetar deltid eller liknande.
- Arbetstagare
- Personer som gör en förfrågan om eller söker arbete
- Personer som söker eller utför volontärarbete
- Personer som söker eller fullgör praktik
- Personer som annars står till förfogande för att utföra eller utför arbete under en verksamhetsutövares kontroll och ledning
- Egenföretagare som söker eller utför uppdrag
- Personer som står till förfogande för att ingå eller ingår i ett företags förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan
- Aktieägare som står till förfogande för att vara eller som är verksamma i aktiebolaget
- Personer som har tillhört någon av personkategorierna ovan och har fått del av eller inhämtat informationen under tiden i verksamheten.
Vilket skydd har den som visselblåser?
Skyddet för visselblåsare omfattar bland annat skydd mot repressalier som exempelvis uppsägning, utebliven befordran, ändrade arbetsuppgifter, lönesänkning, negativa vitsord eller hot, diskriminering och trakasserier. Utsätts en visselblåsare ändå för repressalier finns bestämmelser om rätt till skadestånd.
Här kan du läsa mer om vilka skydd det kan handla om.
Skydd i form av ansvarsfrihet
Ansvarsfriheten innebär att du som visselblåser inte får hållas ansvarig för att ha åsidosatt din tystnadsplikt. Tystnadsplikt är alla typer av restriktioner som begränsar din möjlighet att lämna uppgifter, oavsett om det finns reglerat i avtal, praxis, beslut av arbetsgivaren eller lag. Ansvarsfriheten kan också gälla vid inhämtande av information, förutsatt att inhämtandet inte innebär ett lagbrott. Ansvarsfriheten medför ingen rätt att lämna ut handlingar.
Du får inte bryta mot tystnadsplikt enligt lagen om försvarsuppfinningar eller lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter. Ansvarsfriheten gäller inte heller vid så kallad kvalificerad tystnadsplikt. Kvalificerad tystnadsplikt regleras särskilt i offentlighets- och sekretesslagen och innebär att vissa uppgifter är så känsliga att meddelarfriheten inte heller gäller. Det kan vara till exempel uppgifter som gäller Sveriges förhållande till främmande makt där rikets säkerhet är i fara. Ett annat exempel är viss sekretess inom myndigheternas personaladministration.
Detta innebär att du som vill visselblåsa måste känna till de lagar, avtal och beslut som reglerar din tystnadsplikt och också känna till om det är fråga om kvalificerad tystnadsplikt eller inte. Annars kan det vara svårt för dig att avgöra om visselblåsarlagen ger skydd i det specifika fallet.
Skydd mot hindrande åtgärder och repressalier
En verksamhetsutövare får inte hindra eller försöka hindra rapportering eller, på grund av rapportering, vidta repressalier mot en rapporterande person eller någon med koppling till verksamhetsutövaren som bistår den rapporterande personen, exempelvis förtroendevald eller skyddsombud.
Verksamhetsutövaren får inte vidta repressalier mot någon hos verksamhetsutövaren som har koppling till den rapporterande personen så som en anhörig eller en kollega. Verksamhetsutövaren får inte heller vidta repressalier mot en juridisk person som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har en koppling till.
Repressalie begreppet ska tolkas brett och det finns många exempel på bestraffningar som kan leda till skada för en rapporterande person. Det kan handla om följande:
- avstängning, permittering eller uppsägning
- degradering
- utebliven befordran eller fortbildning
- ändrade arbetsuppgifter, arbetsplats eller arbetstider
- lönesänkning
- negativ resultatbedömning eller negativa vitsord
- åläggande
- disciplinåtgärd
- reprimand
- ekonomisk sanktion
- tvång, hot eller trakasserier
- utfrysning
- diskriminering, missgynnande eller orättvis behandling.
Meddelarskydd – för den som är offentligt anställd
Om du är offentligt anställd omfattas du av ett antal grundlagsskyddade rättigheter i form av meddelarfrihet, anskaffarfrihet, efterforskningsförbud och repressalieförbud. Dessa regler gäller parallellt med visselblåsarlagen.
Meddelarfrihet innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljder, kan lämna uppgifter till massmedier för publicering. Detta gäller i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter. Undantag från meddelarfriheten gäller vissa allvarliga brott mot exempelvis rikets säkerhet. Meddelarfriheten innebär dessutom att det är förbjudet att försöka efterforska källor.
Vem omfattas av skyddet?
Utöver att visselblåsaren ska tillhöra någon av de personkategorier som omfattas av skyddet (se ovan), krävs också att du använder dig av Elsäkerhetsverkets rapporteringskanal för visselblåsning för att omfattas av visselblåsarskyddet.
Du ska också ha skälig anledning att tro att informationen är sann. Du behöver inte ha faktiska bevis för det som du rapporterar, men du ska ha rimliga farhågor eller misstankar och inte förmedla sådant som enbart är rykten eller skvaller.
Checklista
Gå gärna igenom följande checklista innan du gör din visselblåsning i Elsäkerhetsverkets kanal för externa visselblåsningar:
- Tillhör du kretsen av rapporteringsberättigade?
- Förekommer missförhållandet i ett arbetsrelaterat sammanhang?
- Rör det som sig om brister inom något regelverk som Elsäkerhetsverket ansvarar för?
- Finns det skälig anledning att anta att informationen är sann?
- Rör det sig om säkerhetsskyddade uppgifter? I så fall kan du inte rapportera det till Elsäkerhetsverket.
- Är det information som rör nationell säkerhet i verksamhet hos en myndighet inom försvars- och säkerhetsområdet? I så fall kan du inte rapportera det till Elsäkerhetsverket.
Så gör du för att visselblåsa
Om du vill göra en extern visselblåsning till Elsäkerhetsverket ska det göras via Elsäkerhetsverkets externa visselblåsningskanal. Observera att du inte omfattas av visselblåsarlagens skydd om du gör din rapportering på annat sätt.
Visselblås missförhållanden till Elsäkerhetsverket
Till Elsäkerhetsverkets externa visselblåsarkanal
Kanalen tillhandahålls av KPMG. Du kan välja att göra din rapportering skriftligt i systemet, muntligt via telefon till KPMG eller genom att lämna informationen vid ett personligt möte med representanter från KPMG. Vill du lämna din rapport muntligen på telefon kan du ringa 0771-401 64 72.
Observera att texten i KPMG:s system, samt den muntliga informationen i deras telefonsvarare, felaktigt uppger att "det ska röra sig om missförhållande av allmänintresse". Detta kan du bortse från och istället utgå från den information som lämnas på denna webbsida. KPMG jobbar på att rätta till felet.
Sekretess och personuppgiftsbehandling
Bestämmelser om sekretess
I syfte att skydda visselblåsarens identitet råder absolut sekretess för uppgift som kan avslöja den rapporterande personens identitet. Sekretess gäller även för uppgift som förekommer i en extern visselblåsning som kan avslöja identiteten på en annan enskild, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Denna sekretess gäller när Elsäkerhetsverket utreder och följer upp en inkommen visselblåsning.
Det råder även sekretess i ett ärende om uppföljning av en extern visselblåsning för uppgift som kan avslöja identiteten på en annan enskild än den rapporterande personen, om det kan antas att syftet med uppföljningen motverkas om uppgiften röjs.
Den fullständiga sekretessregleringen återfinns i 17 kap. 3b § och 32 kap. 3b § offentlighets- och sekretesslagen (OSL).
Hantering av personuppgifter
När du rapporterar ett missförhållande behöver Elsäkerhetsverket behandla personuppgifter om dig. Den rättsliga grunden för behandlingen av personuppgifter vid externa visselblåsningar är att behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åligger den personuppgiftsansvarige.
LÄS MER: Behandling av personuppgifter
Mer information
Om du vill läsa mer om visselblåsarlagen och om Elsäkerhetsverkets uppdrag att ta emot visselblåsningar kan du fördjupa dig på sidan Visselblåsarlagen i korthet.