Att vara kvinnlig lärare i mansdominerad bransch
Barn som växer upp på en bondgård och gillar att meka har alla möjligheter att lära sig hantera verktyg och undersöka hur saker och ting hänger ihop tekniskt. Kanske uppväxten på landet är grunden till att Elisabet idag är lärare på elprogrammet vid Brogymnasiet i Kristinehamn? Eller så är det något helt annat…
Elisabet Erlandsson gick elprogrammet på Tullängsskolan i Örebro, sedan arbetade hon några år som elektriker i Kristinehamn och nu är hon yrkeslärare för elprogrammet på Brogymnasiet i Kristinehamn. Vi fick tillfälle att ställa några frågor om hennes yrkesresa.
- När jag skulle välja gymnasieprogram var jag säker på att jag vill plugga något som ledde till ett yrke direkt efter studenten, men att jag skulle bli elektriker var egentligen en slump, berättar Elisabet Erlandsson.
- Inför gymnasiet var jag på studiebesök i en skola där en lärare för elprogrammet fick mig att haja till genom att säga ”ni behöver inte ha några förkunskaper om el, det kommer ni att få lära er när ni kommer hit”. Då först kände jag möjligheten att jag kan läsa till elektriker trots att jag då inte hade en susning om att koppla el.
Introducera el och teknik tidigt hos tjejer
Antalet kvinnor i elbranschen är idag mycket lågt, exempelvis är endast 0,6 procent av elinstallatörerna i Elsäkerhetsverkets register kvinnor. Det finns flera krafter inom elbranschen som verkar för att justera den här sneda fördelningen och ett exempel på hur en satsning kan ge effekt efter fler år kan Elisabet ge ett bra exempel:
- Det var ett sommarlov i högstadiet som jag erbjöds att gå en teknikkurs. Jag hade faktiskt glömt bort det men nu när jag intervjuas inser jag att den veckan förmodligen betytt mer än vad jag tänkt på gällande val av studier och yrke. Jag tror att det är bra att få prova på praktiskt, och inte vara så främmande för verktyg, sladdar och tekniska prylar.
Elektrikeryrket växer på både höjden och bredden
Inte nog med att branschen växer med energiomställningen och elektrifieringen av samhället – den breddas också. Vad menas då med att yrket växer på bredden? Jo, med ny teknik kommer ny kompetens att efterfrågas. För varje tillverkad och installerad laddstolpe, solcellsanläggning och smarta hem-lösning krävs personer som arbetar med el och teknik och utveckling av den.
- Det finns många vägar att gå inom elyrket framöver, ingen vet vilka nya yrkesområden som vi kan se om femton år och det tycker jag är spännande. Det är heller inte så att du som elektriker måste vara fysiskt stark utöver det vanliga, idag finns bra hjälpmedel om du exempelvis ska hantera tunga kabelvindor och så vidare, säger Elisabet.
Hur är det att vara kvinna och jobba med el?
- På gymnasiet var vi tre tjejer av totalt 24 elever i klassen på elprogrammet. Ärligt talat så reflekterade jag inte direkt över det, jag var en i gänget som alla andra. Jag har alltid känt mig trygg med mina kollegor, de visste ju att jag kunde mitt jobb. Kunderna tyckte mest det var roligt med en kvinnlig elektriker, berättar Elisabet.
Är manlig jargong bland elektriker en myt?
- Jag kan bara uttala mig om min egen erfarenhet och jag har inte stött på någon jargong som verkat stötande. Flera kollegor som jag arbetade med som elektriker tycker att det blir bättre dynamik på en arbetsplats där det finns både män och kvinnor. Jag har alltid blivit bemött med respekt som elektriker, också bland andra hantverkare på byggarbetsplatser. I skolvärlden bland andra lärare, elever och deras föräldrar är det samma sak, säger Elisabet.
- Om jag ska säga något om jargong har det mer handlat om att vissa individer i byggbranschen generellt kan ”skoja” med lärlingar och yngre nya kollegor. Det uppskattas inte alltid av de yngre och kan leda till att man som ny kanske inte ställer den där extra frågan nästa gång.
Att vara gravid blev en ny erfarenhet för mig som elektriker
- Som elektriker var jag den förste på min arbetsplats som blev gravid. Jag och min chef fick söka information då detta var nytt för oss, både för mig om anställd och för honom som arbetsgivare. Vi löste det tillsammans och genom att fråga oss fram bland olika instanser, säger Elisabet.
Vad fick dig att välja läraryrket?
- Jag tycker det är fantastiskt att få följa eleverna och se hur de utvecklas. Försöka få de som är lite försiktiga att våga, och samtidigt trycka på teori bland de som är mer vana med att använda verktyg och meka. De flesta eleverna är inställda på att komma ut och arbeta några år innan de kanske funderar på att läsa vidare. Flera elever som tar studenten nu om en vecka har redan fått arbete i sommar, säger Elisabet.
Var befinner du dig själv om 15 år?
- Oj, vad svarar jag på den frågan? Vi får väl se när jag blivit vuxen och kan svara på den frågan, säger Elisabet med ett leende.
Text: Sandra Hjelm
Bild: Sandra Hjelm