Röster från branschen om elsäkerhetslagen

Bo Diczfalusy - före detta särskild utredare

För fem år sedan trädde en ny elsäkerhetslag i kraft. Det kan kanske tyckas som en lång period, men i själva verket var den nya lagen bara slutpunkten på en mycket lång process. Nästan fem år dessförinnan hade jag fått regeringens uppdrag att som ensamutredare föreslå nödvändiga förändringar i behörighetssystemet för elinstallatörer. Och det uppdraget hade inte heller tillkommit över en natt. Redan år 2011 hade Elsäkerhetsverket lagt fram ett eget förslag till hur ett nytt behörighetssystem borde utformas. Men vid den tidpunkten var kritiken stark. Regeringen fick kämpa länge med att få fram ett utredningsdirektiv som kunde accepteras av fackföreningar, arbetsgivare och andra intressenter. Jag var själv med och skrev direktiven, och fick då en viss insyn i de mångåriga slitningar som fanns mellan installatörsbranschens parter.

I själva verket är det mer än hundra år sedan det för första gången infördes bestämmelser om elektriska installationer. Och när jag började mitt arbete för nästan tio år sedan var det utifrån en lagreglering som i mångt och mycket byggdes på 1919 års regler om säkra elinstallationer.

Det var ett stort och viktigt uppdrag, och ändå var det mycket som inte rymdes i det. Dit hörde till exempel arbetsrättsliga frågor och frågor som hade att göra med kollektivavtal. Men grundproblemet fanns där. Det traditionella systemet med behöriga installatörer och yrkesmän upplevdes av många som föråldrat. Det byggde på en ordning som i mångt och mycket utgick ifrån att elinstallationsföretag verkade på en lokal marknad. Samtidigt fanns det en stor oro från den fackliga sidan för att bemanningsföretag och andra typer av företag skulle kunna slå sig in på marknaden, slå ut yrkesmän och i sämsta fall äventyra elsäkerheten.

Mitt förslag till ny elsäkerhetslag, som i något modifierat skick blev den nya elsäkerhetslagen, innebar relativt stora förändringar. Ansvaret för att elinstallationsarbete utförs korrekt flyttades från elinstallatören till elinstallationsföretaget. För att markera den nya ordningen infördes också en ny terminologi. Elinstallatörer skulle hädanefter vara auktoriserade, i stället för som tidigare behöriga. Och det stolta begreppet yrkesman sveptes bort.

Det nya systemet var i mångt och mycket en reaktion på ett gammalt system som upplevdes som både omodernt och svårförståeligt. Men samtidigt fanns kärnan kvar. Elinstallationer handlar om hälsa, liv och säkerhet. Och de som utför sådana installationer har fått samhällets förtroende, vilket uttrycks i en statlig reglering.

Så vilka erfarenheter kan man dra av den nya lagen? Jag är inte längre aktiv inom området, men enligt den hörsägen som jag har tagit del av så har det nya systemet i allt väsentligt inneburit en välkommen och nödvändig anpassning till hur samhället faktiskt har utvecklats. Elsäkerheten är fortsatt hög, Elsäkerhetsverket har fått nya uppgifter och nya företag har tillkommit på marknaden. I allt väsentligt tycks parterna på arbetsmarknaden vara överens i det nya installationslandskapet.

Men faktum kvarstår. Fem år må vara en lång tid för ett växande barn, men i ett samhällsförändringsperspektiv är det bara en blinkning. Som utredare fick jag vara med och bidra till en viktig reform. Den är dock på intet sätt slutgiltig. Samhället förändras. Nya problem och konflikter uppstår. Kanske behöver vi reformera systemet igen, och kanske kommer det att ta mindre än hundra år nästa gång.

Humor är den djupaste formen av allvar, sägs det. Och det var med viss glädje som jag för nästan tio år sedan, efter att ha lagt fram mitt utredningsbetänkande, läste en liten notis i Svenska Dagbladet. ”Statstjänstemän kan ha humor” stod det, och det syftade på att jag givit betänkandet titeln ”Energisäkerhet – en ledningsfråga”. Det tror jag fortfarande att det är.

Elisabet Falemo - tidigare generaldirektör vid Elsäkerhetsverket

Det känns både nyss och länge sedan som den nya elsäkerhetslagen kom på plats den 1 juli 2017. I ett historiskt perspektiv är det nyss, men samtidigt gick omställningen så bra att man nästan har glömt hur det var förut. En bra utredning i grunden och gott stöd av våra samarbetsparter var viktigt. Så roligt att vara med under denna period, där medarbetarna ordnade remissmöten och informationsträffar, skapade tjänsten "Kolla elföretaget" och mycket annat som inte gjorts förut. Tack vare bra planering och genomförande av den nya lagen kunde vi också kamma hem segern i "Sveriges modernaste myndighet 2017"!

Så skönt att se att Elsäkerhetsverket fortfarande är en framåtsyftande kraft som inte slår sig till ro efter framgången! Nu är över 14 000 elinstallationsföretag registrerade och e-tjänsten "Kolla elföretaget" ska bli ännu bättre. Tänk att före reformen visste vi inte hur många elinstallationsföretag som var verksamma – en gissning var minst 10 000, det mål vi nådde under 2017 i antal registrerade företag. Lycka till med det fortsatta elsäkerhetsbygget!

Tomas Jansson - ombudsman vid Svenska Elektrikerförbundet

Vi har uppfattat att stora delar av elbranschen har tagit till sig av elsäkerhetslagen och det fungerar bra på det hela taget, men det finns vissa luckor. Vi ser att företag brister i att informera sina anställda om egenkontrollprogrammet som företagen ska ha. Egenkontrollprogrammet riskerar att bli en skrivbordsprodukt och används inte som det är tänkt utifrån elsäkerhetslagen. Det medför en stor arbetsmiljörisk om de anställda inte känner till företagets rutiner och arbetsmetoder för att jobba elsäkert. Vi skulle gärna se att Elsäkerhetsverket gjorde mer inspektioner på byggarbetsplatserna i stället för inne på företagens kontor.

Vi ser även att en del brister hos anläggningsinnehavarna då de inte lämnar över relevant information om sin elanläggning till våra medlemmar och företag när de ska utföra elarbete på anläggningen, såsom lagen föreskriver. Vissa personer känner inte till att de är anläggningsinnehavare eller att de ska fråga elföretagen om de har auktorisation, i till exempel bostadsrättsföreningar ser vi den kunskapsbristen. Det skapar en riskfaktor hos de elektriker som ska utföra arbetet på elanläggningen. Vi önskar att Elsäkerhetsverket informerar mer mot anläggningsinnehavaren, då framför allt den grupp som inte ser sig som anläggningsinnehavare är bostadsrättsföreningar och dylikt.

Kolla elföretaget är en bra funktion som under­lättar för konsumenten och våra medlemmar att kontrollera om företag har auktorisation.

Fredrik Byström Sjödin - expert vid Installatörsföretagen

Sedan den 1 juli 2017 lever elinstallationsbranschen i en ny och bättre värld. Från att ha varit en bransch med svårtolkade specialregler har den nu blivit likställd med alla andra liknande branscher. Företaget har ansvaret, precis som det ska vara. Anpassningen, med nya krav på administration och dokumentation har varit en utmaning för en bransch som i praktiken aldrig behövt dokumentera något överhuvudtaget. Det har varit en utmaning för många företag att behöva fundera över vilken verksamhet man egentligen har. Men många har också sett effektiviseringsmöjligheter och bättre affärsmodeller.   

Mycket arbete återstår. Branschen har börjat förstå att detta är den nya verkligheten, men det ser väldigt bra ut.

Bild: iStock