Lågprisbutikernas elprodukter: Bristfälligt märkta men sällan farliga

Allt fler svenskar handlar på lågpriskedjor som exempelvis Dollarstore, Jula och Rusta. Elsäkerhetsverket har nu testat ett urval av de elprodukter som lågpriskedjorna säljer. Karin Dröschmeister, inspektör på Elsäkerhetsverket, menar att testet är angeläget mot bakgrund av lågpriskedjornas framgångar.

– Lågpriskedjorna står för en stor och ökande del av handeln, därför är det viktigt för oss att kontrollera elprodukterna de säljer, säger Karin Dröschmeister.

Generellt god säkerhet men bottennapp finns

Elsäkerhetsverket har testat produkter som är vanliga i svenska hem och som kan utgöra en säkerhets- eller störningsrisk, till exempel risk för brand eller elchock. Testet omfattar sammanlagt 19 olika produkter: belysningsprodukter, hushållsapparater och mobilladdare. Sju av 19 produkter hade någon form av teknisk brist, men endast en produkt bedömdes ha ”allvarliga tekniska brister”.

– Vi konstaterar att lågpriskedjornas produkter generellt sett är säkra, men det finns undantag som visar att konsumenterna måste vara noggranna med vilka produkter de köper, säger Karin Dröschmeister.

Bristfällig märkning ett varningstecken

När det gäller märkning fanns det tydliga brister bland produkterna som testades. Den vanligaste var att tillverkarens namn och adress saknades på produkten. Någon produkt saknade märkning helt och hållet. Testet visade också att det finns ett samband mellan bristfällig märkning och tekniska brister. Elprodukter som inte är korrekt märkta tenderar att i högre grad även ha tekniska brister.

– Som konsument ska man ha som absolut krav att en elprodukt är korrekt märkt. Annars vet man inte vem som är ansvarig för produkten eller i vilken miljö produkten är tänkt att användas. Bristfällig märkning är dessutom ett illavarslande tecken vad gäller produktens säkerhet, säger Karin Dröschmeister. 

Om testet av lågpriskedjornas elprodukter

Testet omfattande 19 elprodukter inköpta på lågprisbutiker: 8 belysningsprodukter, 8 hushållsapparater och 3 mobilladdare.

• 1 produkt hade allvarliga tekniska brister
• 7 hade någon form av tekniska brister
• 8 produkter var inte korrekt märkta
• Produkter med bristfällig märkning tenderade att även ha tekniska brister
• Produkter som var tillverkade av lågpriskedjorna själva hade färre anmärkningar än produkter som kedjorna köpt in av externa tillverkare
• Lågpriskedjornas elprodukter fick klart färre anmärkningar än de elprodukter som Elsäkerhetsverket granskade i ett motsvarande test av e-handel under 2021
• Elsäkerhetsverket har följt upp testet genom att uppmana berörda lågpriskedjor att ta bort vissa produkter som haft tekniska brister. Elsäkerhetsverket har också uppmanat lågpriskedjorna att åtgärda bristfällig märkning av elprodukter. Lågpriskedjorna har samarbetat med Elsäkerhetsverket på ett tillfredsställande sätt.

Bakgrund: Varför väljer Elsäkerhetsverket att testa lågpriskedjornas elprodukter just nu?

Lågprishandeln har tagit marknadsandelar under den senaste tioårsperioden och fortsätter att växa, enligt Handels utredningsinstitut. Lågpriskedjornas framgångar sammanfaller med en ekonomisk samhällsutveckling där en större del av befolkningen fått vad SCB definierar som ”låg ekonomisk standard”.  Det finns skäl att tro att konsumenternas vilja att handla på lågpriskedjor kommer att öka ytterligare eftersom Sverige och världen tycks vara på väg in i en lågkonjunktur. Enligt en färsk Sifo-undersökning som Elsäkerhetsverket låtit genomföra är priset den enskilt viktigaste faktorn för konsumenter som ska köpa elprodukter.

Tänk på detta när du ska köpa elprodukter

För en person som inte är expert kan det vara svårt att avgöra om en elprodukt är säker. Det bästa du som konsument kan göra är att kontrollera att produkten är märkt på rätt sätt. Vrid och vänd på produkten och kontrollera så att den har all märkning som krävs.

Checklista

• Kan jag använda produkten på det sätt och i de miljöer jag har tänkt? Om produkten till exempel ska användas i ett badrum eller uterum, kontrollera att den ha rätt IP-klass.
• Är produkten CE-märkt? En elprodukt som du köper inom Europa ska vara CE-märkt. Det är tillverkarens försäkran om att produkten uppfyller alla bestämmelser och säkerhetskrav som ställs på den utifrån EU-direktiv. Produkter som tas in från länder utanför EES-området måste också vara CE-märkta.
• Är produkten märkt med typbeteckning (identifiering av produkten)?
• Är produkten märkt med vilken ström och spänning den är avsedd för (märkdata)?
• Är produkten märkt med tillverkarens namn och postadress?
• Om tillverkaren inte finns inom EU/EES, är produkten märkt med importörens namn och postadress?
• Har produkten en svensk stickpropp?
• Finns bruksanvisning och säkerhetsinformation på svenska? Det kan stå viktiga saker där som kan hjälpa dig att se om elprodukten är gjord för att användas i Sverige och får användas på det sätt som du tänkt.
• Framgår det av tillverkarens anvisningar var och hur produkten kan och får installeras? Om något av detta saknas kan det vara en indikation på att produkten inte är gjord för att användas i Sverige. Ta då kontakt med säljaren. Om säljaren inte kan eller vill svara på dina frågor bör du avstå från köpet.

Kontrollera säljaren

• Kontrollera att säljaren anger sitt namn, organisationsnummer eller motsvarande, adress, e-postadress och telefonnummer.
• Kontrollera hur säljaren hanterar frågor och reklamationer. Försök ta reda på om företaget har fungerande rutiner för frågor och klagomål.
• Var alltid misstänksam mot extremt billiga erbjudanden eller mirakulöst bra produkter. Låter det för bra för att vara sant är det troligtvis det.

Text: Dan Håfström
Bild: iStock