- Startsida
- /
- Frågor och svar
Frågor och svar
Här hittar du svar på vanliga frågor om elsäkerhet och EMC. Du är också välkommen att ställa en fråga till oss.
Vilken spänning får det vara i ett stängsel som omgärdar en djurhage?
Ett elstängsel får ha en energi ut från aggregatet på max 5 joule vid ett motstånd på 50 - 500 ohm och en toppström på 20 ampere.
Det är ägaren till stängslet eller den som svarar för användningen, som ansvarar för att det installeras, underhålls och används på ett säkert sätt. Ägaren ska följa tillverkarens anvisningar för hur stängslet ska skötas och användas. Om både tillverkaren och installatören av stängslet har följt den europeiska standarden för elstängsel ska det inte finnas någon risk för människor med ett elektriskt stängsel.
Mer om detta går att läsa i säkerhetskraven i 16-19 §§ elsäkerhetslagen och i Elsäkerhetsverkets föreskrift ELSÄK-FS 2011:2.
Vi håller på att bygga nya bostäder som kommer att vara färdigbyggda först under 2023, vilka utförandekrav gäller för oss? (2022:1)
För starkströmsanläggningar som tas i bruk efter den 1 december 2022 gäller att utförandet ska uppfylla kraven i den nya författningen ELSÄK-FS 2022:1. Detta innebär att bostädernas starkströmsanläggningar behöver uppfylla kraven i de nya föreskrifterna. Det bör dock inte vara något problem eftersom inga detaljregler som påverkar utförande av en starkströmsanläggning i bostäder har ändrats.
För vilka anläggningar gäller de nya föreskrifterna ELSÄK-FS 2022:1?
Starkströmsanläggningar som har tagits i bruk innan den 1 december 2022 får vara utförda enligt äldre bestämmelser. Detta under förutsättning att användningen av anläggningen eller förutsättningarna på något annat sätt inte har ändrats på ett sätt som har väsentlig betydelse för elsäkerheten.
Om du bygger en ny anläggning, alternativt bygger om eller bygger ut en befintlig anläggning, och denna anläggning kommer att tas i bruk efter den 30 november 2022 ska de nya reglerna tillämpas. Det finns dock vissa undantag som rör kravet på skyddsjord och jordfelsbrytare. Dessa undantag finner du i övergångsbestämmelserna till ELSÄK-FS 2022:1.
Får jag använda Elsäkerhetsverkets logotyp?
Vi har en policy och manual för myndighetens logotyp och grafiska profil som styr på vilket sätt myndighetens varumärke får användas. Elsäkerhetsverket har som regel att inte lämna ut vår logotyp till verksamheter eller evenemang som vi inte själv associeras med eller arrangerar.
Får man sälja Semko-17-don på loppmarknad?
Nej det får man inte. Det är förbjudet att sälja, tillhandahålla, hyra ut eller på annat sätt överlåta anslutningsdon utförda enligt provbestämmelserna i SEMKO 17-1952. Detta gäller även reservdelar till dessa anslutningsdon.
Korrosion kan medföra att höljet i metall blir spänningssatt vilket kan göra det livsfarligt att använda ett så kallat SEMKO 17-don.Om de fortfarande finns kvar installerade i en anläggning eller sitter på någon produkt bör de bytas ut mot nya anslutningsdon av CEE-utförande.
Anmälan av ibruktagande av en kontaktledning
- Om anläggningen byggs ut i etapper, skall det då anmälas etappvis eller när hela anläggningen är klar?
- Anmälan ska enligt 6 § 2 punkten ELSÄK-FS 2011:4 innehålla ”Var kontaktledningen är placerad.” Är det okej att detta redovisas med ett kopplingsschema?
- Det finns inget formellt krav på att alla deletapper måste anmälas var för sig. Det som är viktigt är att det tydligt framgår vilken/vilka anläggningsdelar som anmälan omfattar, samt att anmälan inkommer minst 30 dagar innan kontaktledningsanläggningen eller delar av den tas i bruk.
- 6 § 2 punkten ELSÄK-FS 2011:4 är tänkt att tydliggöra var anläggningen är geografiskt placerad, gärna med en karta, så att den inspektör som handlägger anmälan på ett enkelt sätt kan göra en bedömning om tillsyn eventuellt behöver inledas. Om kopplingsschema innehåller tillräcklig information om detta så anses det vara tillräckligt.
Hur ska ett egenkontrollprogram vara skrivet och vad ska det innehålla?
Egenkontrollprogrammet är företagets egna system för att säkerställa att verksamheten styrs och utförs på rätt sätt och av personal med rätt kompetens.
Egenkontrollprogrammets omfattning och detaljeringsgrad beror därför på vilken elinstallationsverksamhet som bedrivs. Det är viktigt att egenkontrollen speglar företagets verksamhet och inte görs så komplicerad att den inte fungerar. Om företaget har ett befintligt egenkontrollprogram eller kvalitetssystem kan man utgå från det.
Elsäkerhetsverket har bland annat gett ut "Handbok för elinstallationsföretag" som ett stöd till företagen i arbetet med egenkontrollprogrammet.
Handbok för elinstallationsföretag
Du kan läsa mer om att ta fram ett egenkontrollprogram.
Ta fram egenkontrollprogram
Jag hyr en lokal där elcentralen inte är märkt. Vems ansvar är det att märka den?
Den som äger elanläggningen, ofta fastighetsägaren, är ansvarig för att elanläggningen är säker. I elsäkerhetsammanhang kallas den personen för anläggningsinnehavare. Det är anläggningsinnehavarens skyldighet att se till att elanläggningen har den dokumentation som krävs, i det här fallet märkning som anger vilka säkringar som leder var. Detta finns reglerat i 3 kapitlet 6 § ELSÄK-FS 2022:1.
Gammal elinstallation
Vid elbesiktning av några kyrkor krävde besiktningsmannen att den gamla elinstallationen som är utförd på trettiotalet byts ut för att befintliga belysningsarmaturer skall erhålla skyddsjord. Gäller inte de föreskrifter som installationerna var utformade efter på trettiotalet?
Det är riktigt att utförandeföreskrifterna inte är retroaktiva, vilket innebär att även äldre föreskrifter fortfarande gäller för äldre starkströmsanläggningar. En befintlig anläggning skall minst uppfylla de föreskrifter som gällde då anläggningen togs i bruk.
Dock är det viktigt att ha i beaktande att anläggningsinnehavaren fortlöpande ska kontrollera anläggningen så att den är säker. Bedöms anläggningen inte längre vara i elsäkert skick måste åtgärder vidtas.
I övergångsbestämmelserna i föreskriften ELSÄK-FS 2022:1 återfinns följande skrivning: Om en anläggnings användning eller förutsättningar har ändrats på ett sätt som har väsentlig betydelse för elsäkerheten ska dock de nya bestämmelserna tillämpas.
Elsäkerhetsverket kan inte bedöma detta baserat enbart på en inkommen fråga utan gör detta i förekommande fall i enskilda tillsynsärenden.
Påverkas min jordfelsbrytare av grannarnas solceller och elbilsladdare?
Nej, din jordfelsbrytare ska inte påverkas av detta. En utredning från Luleå tekniska universitet bekräftar att jordfelsbrytare av typ A ger ett fullgott skydd för vanliga bostäder, även när grannarna installerat solcellsanläggningar eller laddar elbilen hemma.
Fördjupad information
Utredningen (Energiforskrapport 2021:819) har inte berört de tilläggskrav i Elinstallationsreglerna som gäller jordfelsbrytare av typ B för solcellsanläggningar eller laddningsstationer/laddboxar. Jordfelsbrytare som sitter i direkt anslutning till en solcellsanläggning eller laddningsstation/laddbox kan utsättas för likströmmar och behöver då vara avsedda för detta.
Frågan om risken för att likströmmar från en elanläggning kan spridas över till andra elanläggningar och där störa funktionen hos en jordfelsbrytare typ A, lyftes av Installationsföretagen under 2019. Elsäkerhetsverket fick genast en mängd frågor om detta från oroliga bostadsägare, men bedömde att risken för störningar i jordfelsbrytarens funktion var mycket liten. För laddboxar finns krav på skydd mot likströmsfelströmmar och för omriktare till solcellsanläggningar finns krav på hur mycket likström som får ledas ut på nätet. Dessutom gör egenskaperna i det lokala elnätet att spridningen av likströmmar mellan elanläggningar kraftigt begränsas. Således kan inte en elanläggning utsättas för likströmmar från andra närliggande elanläggningar i en sådan omfattning att det kan påverka en jordfelsbrytare av typ A, vilket rapporten från Luleå tekniska universitet bekräftar.
Så här ser reglerna ut
Enligt 2 kap 1 § ELSÄK-FS 2022:1 ska starkströmsanläggningar vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis, uppfyllandet av detta kan bland annat göras genom att följa standarden SS 436 40 00 "Elinstallationsreglerna" där det i utgåva 4 under punkt 411.3.3 framgår att alla uttag upp till 32A som används av ordinära personer och är avsedda för allmänbruk ska skyddas av jordfelsbrytare.
Vilken typ av jordfelsbrytare som ska användas beror på elanläggningen, men för vanliga bostäder utan solceller eller laddbox gäller normalt typ A. För laddningsstationer/laddboxar finns tilläggskrav i Elinstallationsreglerna, SS 436 40 00, avsnitt 722.531.2.3.4. Där krävs att åtgärder mot likströmsfelströmmar vidtas, förutom när sådant skydd finns inbyggt i laddningsstationen. Alltså ska jordfelsbrytare av typ B användas, eller jordfelsbrytare av typ A, samt utrustning som säkerställer frånkoppling vid felströmmar som är högre än 6 mA likström. För solcellsanläggningar finns ett liknande tillägg i Elinstallationsreglerna avsnitt 712.531.2.3.101, som kräver att där jordfelsbrytare används som skydd för solcellsanläggningar, ska de vara av typ B.
Utifrån utredningens resultat bedömer Elsäkerhetsverket att nuvarande krav i regelverket är fullgott för bostäder. Krav på jordfelsbrytare typ B har inte varit föremål för utredningen och påverkas heller inte av slutsatserna i rapporten. Elsäkerhetsverket bedömer därmed att dagens regelverk även i detta avseende är korrekt.
Läs mer om ämnet
- Jordfelsbrytare tåligare än förväntat (nyhetsartikel hos Elsäkerhetsverket)
- Nix, JFB störs inte av solceller (nyhetsartikel hos Elinstallatören)
- Jordfelsbrytare påverkas inte av solceller och elbilsladdare (nyhetsartikel hos Energiforsk)
- Jordfelsbrytare och komponenter från DC till 150kHz – en riskbedömning (Energiforskrapport 2021:819)