Varukorg
Första kolumnen visar namnet på trycksaken som lagts i varukorgen. Andra kolumnen ger möjlighet att ta bort trycksaken.
Tredje kolumnen visar antalet trycksaker av samma sort. I fjärde kolumnen uppdaterar du status om du har ändrat antalet trycksaker.
Femte kolumnen visar priset på trycksaken.
Den gamla elanläggningen får fortfarande vara utförd enligt de äldre bestämmelser som gällde då anläggningen byggdes. Det förutsätter att den gamla elanläggningen är väl underhållen och att ombyggnaden eller utvidgningen inte har medfört att den är mindre säker än den var före ombyggnaden eller utvidgningen.
Vilken färg ska det vara på märkningen av biledaren i en kabel av typen EKLK? Ska den vara transparent eller gul-grön? Ska biledaren anslutas i båda ändar av kabeln?
Alla elinstallationer vid nybyggnation, ombyggnad eller utvidgning av en elanläggning ska utföras enligt föreskrifterna ELSÄK-FS 2022:1. För att uppfylla kravet på god elsäkerhetsteknisk praxis så ska man antingen riskbedöma och dokumentera alla moment eller följa en fastställd standard. I standarden SS 436 40 00 kan man läsa att färgmärkning inte fordras för bland annat kablars metallmantlar eller armering vilka används som skyddsledare.
Eftersom biledare i kablar av typen EKLK har en tvärsnittsarea som endast är 1 kvadratmillimeter kan den inte användas som skyddsledare utan endast för jordning av kablarnas metallmantlar. Därigenom uppfyller den inte kravet på minsta area för skyddsledare och ska därför inte märkas med grönt och gult i kombination.
Eftersom biledaren inte kan användas som skyddsledare enligt ovan finns inget krav på kontinuitet. Generellt är rekommendationen att endast en ände bör anslutas i syfte att undvika EMC-störningar. Detta måste dock avgöras i varje enskilt fall.
För tolkning av standarder hänvisar vi till SEK Svensk elstandard.
Nya regler om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda
Den 1 december 2022 ersattes de nuvarande reglerna i ELSÄK FS-2008:1 av Elsäkerhetsverkets nya föreskrifter och allmänna råd om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda (2022:1).
När behöver man komplettera med jordfelsbrytare? Vi utför projektering av ombyggnad i sjukhusmiljö (vårdavdelning). Anläggningen är byggd på 1990-talet. Bland annat ska mellanväggarna i tre befintliga förråd rivas för att bli ett nytt pentry. Nya matningar krävs till kyl, kaffemaskin och trinett. Övrig installation inklusive matande central är befintlig.
Ska nya grupper för uttag förses med jordfelsbrytare?
Krävs jordfelsbrytare så fort man kompletterar med nytt uttag även om det är en befintlig matning?
Krävs jordfelsbrytare när ny matning dras ut till uttag i befintlig anläggning?
ELSÄK-FS 2022:1 ska alltid följas vid nyinstallation, ombyggnad eller utvidgning av elanläggningen. Föreskriften innehåller inget specifikt krav på jordfelsbrytare, men pekar på svensk standard som ett sätt att uppfylla föreskriftens krav på god elsäkerhetsteknisk praxis.
Den standard som avses i detta fall heter SS 436 40 00 och ges ut av SEK - Svensk Elstandard. Standarden ger i vissa fall möjlighet att utelämna jordfelsbrytare. Vill du få hjälp att tolka standarden kan du vända dig till SEK - Svensk Elstandard.
Elsäkerhetsverket rekommenderar generellt användning av jordfelsbrytare om det är möjligt.
Jag har en fråga angående ojordade/jordade uttag. Finns det någon lag på att det måste vara jordade uttag i en lägenhet?
Jag bor i en lägenhet som är från 1980-1990, här finns bara ojordade uttag. Finns det något som säger att bolaget som äger lägenheten måste byta ut uttagen till jordade? Finns det någon lag för nybyggnationer att det där måste finnas jordade uttag?
Krav på jordade vägguttag vid nyuppförande, ombyggnationer och utvidgningar av elanläggningar infördes 1 januari 1994. Krav på jordfelsbrytare för inomhusuttag med högst 16 ampere märkström trädde i kraft 1 januari 2000.
Det finns ingen föreskrift som säger att en innehavare av en äldre fastighet måste byta ut ojordade uttag mot jordade. I bostäder uppförda före 1994 brukar det finnas ett (eller flera) jordade vägguttag i kök.