Frågor och svar

Du bör ta kontakt med innehavaren av elanläggningen, alltså din hyresvärd, och påtala att det finns brister i elanläggningen som ska åtgärdas. Innehavaren är skyldig enligt elsäkerhetslagen (2016:732) att åtgärda brister som kan orsaka person- eller sakskada.

Att jordade uttag inte har skyddsjorden ansluten är en allvarlig brist som ska åtgärdas.

Vid utbyte av ett befintligt vägguttag där fästring saknas i originaldosan får uttaget monteras med enbart fästklor.

Vid nyinstallation fästs uttaget med avsedda skruvar i apparatdosan.

Tänk på att fästklor kan skada ledarna och orsaka farliga jordfel eller kortslutningar om montaget utförs oförsiktigt, speciellt i gamla originaldosor av metall!

Begreppet "allvarlig konsekvens" ska tolkas restriktivt. Med allvarlig konsekvens menas att konsekvensen av att jordfelsbrytaren löser ut blir en allvarlig person- eller sakskada. Exempel på detta kan vara livsuppehållande medicinsk utrustning eller spänningsmatning till andra skyddssystem.

Förstörd mat eller andra sakskador som omfattas av normala försäkringar klassas inte som allvarliga konsekvenser.

Nya regler om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda

Den 1 december 2022 ersattes de nuvarande reglerna i ELSÄK FS-2008:1 av Elsäkerhetsverkets nya föreskrifter och allmänna råd om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda (2022:1).

• Vad innebär de nya starkströmsföreskrifterna?
• Nyheter och förändringar i ELSÄK-FS 2022:1

Den särskilda kontrollen var tidigare en del av den fortlöpande kontrollen. Innehavaren är nu ansvarig för att utifrån sin riskbedömning säkerställa att de anläggningar som tidigare omfattades av särskild kontroll kontrolleras med hänsyn till dess utförande, ålder, omgivande miljö och användning.

Syftet med att ha krav på rutiner är att anläggnings­innehavaren aktivt ska lära känna sin anläggning och bli medveten om de risker som finns. Utifrån de risker som innehavaren ser ska rutinerna för kontrollen sedan utformas. Detta sätt att reglera gör att den enskilda anläggningens risker blir avgörande för hur kontrollen utformas.

Elsäkerhetsverket vill med denna förändring lyfta den fortlöpande kontrollen och att innehavaren alltid är ansvarig för att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada. Med krav på rutiner som är anpassade utifrån den enskilda anläggningen är förhoppningen att fler kontroller genomförs och att den fortlöpande kontrollens roll som ett verktyg för innehavaren att ta sitt ansvar för en säker elanläggning stärks. Elsäkerhetsverkets bedömning är därför att förändringen inte innebär någon försämring av elsäkerheten, snarare tvärtom.

En anläggningsinnehavare är skyldig att fortlöpande kontrollera sin elanläggning så att den ger betryggande säkerhet mot person- eller sakskada.

Brister som hittas ska åtgärdas.

Som hyresgäst ska du påtala för din hyresvärd om du befarar att det finns brister i elanläggningen.

Om bristerna inte åtgärdas har du möjlighet att anmäla den bristfälliga elanläggningen till oss på vår webbplats.
Anmäl brister i en elanläggning

Ja, men det är inget vi rekommenderar.

Ombyggnad av en elektrisk produkt är att betrakta som att tillverka en ny produkt. Detta är inte behörighetskrävande oavsett om produkten är avsedd för fast installation eller är försedd med stickpropp. Det innebär dock att ansvaret för den nya produkten faller helt på den som gör ombyggnaden och därmed oftast räknas som tillverkare.

En tillverkare har ansvaret för att ombyggnaden sker så att produkten blir elektriskt säker och uppfyller EMC-kraven. När produkten första gången sätts på marknaden, upplåts, sälj, överlåts eller installeras är det tillverkaren som hela produktens livslängd ansvarar för den nya produkten, till exempel om produkten skulle orsaka brand eller skada. Vidare ska en rad krav uppfyllas för produkten i förväg, bland annat ska tillverkaren CE-märka produkten och upprätta en EU-försäkran.

Du kan läsa mer om detta på vår webbsida - LED-lysrör

Om man hyr en lägenhet eller en lokal är det i de flesta fall hyresvärden/ägaren av fastigheten som är fortsatt innehavare av elanläggningen. Om hyresgästen ska ges detta ansvar bör detta överenskommas tydligt genom exempelvis hyresavtalet. Det är alltid anläggningsinnehavaren som är ansvarig för att elanläggningen ger betryggande säkerhet mot person- och egendomsskada och även att den fortlöpande kontrolleras så att detta upprätthålls. Besiktning av elanläggning som nämndes i frågan är alltså primärt något innehavaren ska ansvara för.

Besiktningar utföres med fördel av registrerade elinstallationsföretag alternativt av elkonsultföretag.

Publikation

Här kan du läsa om vem som är ansvarig för elen på vår webbplats

Ja, även privatpersoner behöver kontrollera sina starkströmsanläggningar och elektriska utrustningar som ansluts till boendets elsystem. Att utföra en riskbedömning innebär oftast att man lär sig mer om den egna anläggningen och därmed kan utföra kontrollerna på ett bra sätt som i sin tur kan förhindra person- och sakskador.

Nej, inte om det rör sig om ett byte av ett skadat vägguttag till ett nytt dito. Det räknas som en underhållsåtgärd och då ska elanläggningen även fortsättningsvis uppfylla de krav som gällde då den ursprungligen utfördes.

Det är anläggningsinnehavaren som är ansvarig för säkerheten vad gäller luftledningen. I detta fall är det sannolikt elnätsföretaget. De ska uppfylla kraven på fortlöpande kontroll enligt 6 § elsäkerhetslagen (2016:732)  och är skyldiga att åtgärda brister i elanläggningen så att inte personer och egendom skadas.
Elsäkerhetslag (2016:732) på Riksdagens webbplats

Anser du att anläggningen har brister som elnätsföretaget inte åtgärdat kan du göra en anmälan till oss på Elsäkerhetsverket som då kan överväga en tillsyn gentemot anläggningsinnehavaren och förelägga denne om att åtgärda bristerna.

Anmäl brister i en elanläggning