Du är här:

Frågor och svar

Här hittar du svar på vanliga frågor om elsäkerhet och EMC. Du är också välkommen att ställa en fråga till oss.

Din sökning på "regelverk" gav 11 träffar
Andra sökte på: uttag f, tn s, svenska elnät

Jag har arbetat med elinstallationsarbete på fartyg. Kan jag tillgodoräkna mig den praktiska erfarenheten vid en ansökan om auktorisation som elinstallatör?

Vid en ansökan om auktorisation kan elarbete på fartyg utgöra max halva tiden av den totala tiden som krävs av praktisk erfarenhet. Elarbeten på fartyg är sådant arbete som i regelverket benämns som "annat arbete med el". Minst halva tiden av den praktiska erfarenheten måste dock vara "elinstallationsarbete".

Om en person före den 1 juli 2017 arbetade på en elfirma som elektriker sa man att denne var underställd den som hade behörigheten i företaget. Hur fungerar detta sedan nya regelverket kom 2017?

Om personen ska jobba med att utföra elinstallationsarbete så måste denne enligt elsäkerhetslagen (2016:732) omfattas av det egenkontrollprogram som elinstallationsföretaget är skyldig att ha. En auktoriserad elinstallatör ska fortfarande finnas i företaget men denne har inte längre ansvar för utförandet av elinstallationer, detta ansvar ligger på företagets ledning. Det tidigare begreppet ”överinseende av elinstallatör” är borttaget.

Sådant elektriskt arbete som utförs på fartyg, luftfartyg, fordon för elektrisk järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane-, och trådbussdrift och övriga fordon omfattas inte av elsäkerhetslagen (2016:732).

Det har dock inte uttryckligt undantagits från lagen eftersom det inte har ansetts nödvändigt, se proposition 2015/16:163, sidan 20 ff.

Oavsett detta ska installationen vara säker och det förutsätter att det dels utförs och kontrolleras av personer med rätt kunskaper, dels genom att elmaterielet installeras enligt tillverkarens anvisningar och enligt de regelverk som finns för el i fordon.

Transportstyrelsen är den myndighet som ansvarar för elinstallationer i fordon i Sverige.

Elsäkerhetslag (2016:732) på Riksdagens webbplats

Proposition 2015/16:163, sidan 20 ff på Regeringens webbplats (pdf, 0,5 MB)

Vad gäller vid dolda elfel vid husförsäljning?
ELANLÄGGNINGAR

När det gäller dolda fel i ett hus elanläggning gäller inte samma regler som enligt jordabalken gäller för vissa andra arbeten. Den här typen av frågor omfattas därför inte av Elsäkerhetsverkets regelverk.

Men en tumregel är att det alltid är du som innehavare av elanläggningen som är ansvarig för att upptäcka och åtgärda brister i din anläggning. När du köper en bostad blir du innehavare av bostadens elanläggning, och det är därför du som är ansvarig.

Du kan läsa mer om innehavarens ansvar i vår Handbok för innehavare av elanläggningar

När du sålt lägenheten är du inte längre innehavare av elanläggningen och har därför inte längre ansvaret som innehavare för de installationer som gjorts. Köparen blir ny innehavare och därmed ansvarig för att upptäcka och åtgärda brister.
Du kan läsa mer om innehavarens ansvar på vår webbsida - Du är ansvarig för elen

Vem som ska betala åtgärdandet av brister är en civilrättslig fråga, som inte behandlas i regelverket för elsäkerhet.

Alla företag som utför elinstallationer i andras anläggningar ska från och med den 1 juli 2017 vara registrerade hos Elsäkerhetsverket. Om det företag du anlitat för elinstallationstjänster inte finns med i vårt register bör du i första hand kontakta företaget och fråga varför de inte är registrerade. Om företaget uppger att de anlitar ett annat företag för elinstallationsarbetet bör du fråga vilket företag det är och sedan kontrollera om det företaget är registrerat.

Tänk på att aldrig anlita ett oregistrerat elinstallationsföretag! De företag som har registrerat sig har åtagit sig att följa det regelverk som trädde i kraft den 1 juli 2017 och står under Elsäkerhetsverkets tillsyn.

Om företaget är ovilligt att svara på dina frågor eller inte ger något klart besked till dig om varför det inte är registrerat, bör du göra en anmälan till Elsäkerhetsverket. Har du ytterligare frågor är du välkommen att kontakta oss.

Anmäl ett elinstallatörsföretag

Om ni har en webbutik är ni en distributör i produktregelverkets bemärkelse. Det gäller även om ni endast är en webbbutik och inte levererar varor fysiskt. Ni kan också räknas som importör, beroende på var ni skaffar produkterna, eller som tillverkare om ni säljer till exempel säljer produkterna med ert varumärke eller namn.

För att räknas som distributör spelar det ingen roll vem som sköter det fysiska tillhandahållandet av produkten. Avgörande är om ni har "tillhandahållit" produkten. Leveranser som avses med att "tillhandahålla" omfattar alla erbjudanden om distribution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden som kan leda till en faktisk leverans (till exempel köperbjudanden, reklamkampanjer). Det krävs alltså inte att ni faktiskt levererar en produkt för att ni har ansvar som distributör.

Detta förtydligas och beskrivs vidare i EU-kommissionens guide till regelverket.
Blue Guide på Europeiska kommissionens webbplats

De produkter ni erbjuder ska uppfylla tillämpliga krav och ni ska också säkerställa att dessa är uppfyllda, samt ha ett visst skadeförebyggande arbete, se till exempel 4 kapitlet i ELSÄK-FS 2016:1 om det rör sig om elektrisk utrustning. Läs mer om Elsäkerhetsverkets regler för produkter och  gällande regler inom andra områden på Marknadskontrollrådets webbplats.

Det är också viktigt att känna till reglerna i produktsäkerhetslagen, som också omfattar er verksamhet. Läs mer på Konsumentverkets webbplats. 
Konsumentverkets webbplats

Efter en ombyggnad upptäcker vi att byggföretaget som utfört jobbet har skruvat gipsskivor utanpå befintliga väggar så att flera eldosor hamnat bakom gipsskivorna. De är nu omöjliga att nå och identifiera. Vad säger regelverket om detta?

Följande finns att läsa då det gäller din fråga beträffande eldosor och motsvarande anslutningspunkter som dolts bakom nya väggar:

Elsäkerhetsverkets föreskrifter 3 kapitlet 6 § ELSÄK-FS 2022:1 säger bland annat att

”En starkströmsanläggning ska vara försedd med den märkning och dokumentation som behövs för att anläggningens olika delar entydigt ska kunna identifieras för drift och underhåll.”

Vidare hänvisar föreskrifterna till svensk standard vad gäller utförande av elinstallationer. I Elinstallationsreglerna, SS 436 40 00 utgåva 4, punkt 526.3 sägs att

”Alla förbindningar ska vara tillgängliga för besiktning, provning och underhåll med följande undantag: ….” (De angivna undantagen är inte tillämpliga på din fråga).

Tecknad symbol på verktygslåda för elektriker.

Nya regler om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda

Den 1 december 2022 ersattes de nuvarande reglerna i ELSÄK FS-2008:1 av Elsäkerhetsverkets nya föreskrifter och allmänna råd om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda (2022:1).

Vilka krav gäller enligt Elsäkerhetsverkets regelverk för att petskydd ska finnas på vägguttag som hänger ner från taket i en skola? Är det någon skillnad om det är en skarvsladd eller om det är ett fast anslutet eluttag i taket?

I 4 kapitlet 2 § i Elsäkerhetsverkets föreskrift ELSÄK-FS 2022:1 framgår att nätanslutna uttag för allmänbruk i en lågspänningsanläggning ska antingen vara petskyddade eller utföras eller placeras så att risken för barnolycksfall begränsas.

Med barn avses personer upp till 18 år.

Det finns inget generellt krav på att uttag tillhörande en skarvsladd skall vara försedda med petskydd. I 17 och 18 §§ elsäkerhetslagen (2016:732) finns det däremot krav på att den som innehar eller använder elektriskt utrustning, svarar för att den används på ett säkert sätt. Man ska också följa tillverkarens anvisningar om hur produkterna skall användas för att vara säkra.

Säkerhetsnivån med avseende på barnolycksfall sänks genom att använda en skarvsladd med uttag som inte är petskyddat i en miljö där det på övriga uttag finns krav på att de är utförda så att risken för barnolycksfall begränsas.

Många uttag som är försedda med upphängningsbygel har lock som är återfjädrade, Elsäkerhetsverkets bedömning är att locket inte kan jämställas med petskydd som är placerade i uttagsbrunnen.

Om den nedhängande ledningen är ansluten direkt till en dosa i taket dvs inte till ett fast uttag räknas uttaget som en del av den fasta elanläggningen och ska därför ha ett inbyggt petskydd.

Elsäkerhetsverket har fått in ett flera anmälningar om elolyckor och tillbud där elever har stoppat in saker i ej petskyddade eluttag, bland annat i uttag hängande från taket i skolor, med bland annat detta som grund anser myndigheten att det är olämpligt att ha uttagsbrunnar som saknar petskydd i en miljö avsedd för barn oberoende hur elanläggningen är utförd.

Nej, din jordfelsbrytare ska inte påverkas av detta. En utredning från Luleå tekniska universitet bekräftar att jordfelsbrytare av typ A ger ett fullgott skydd för vanliga bostäder, även när grannarna installerat solcellsanläggningar eller laddar elbilen hemma. 

Fördjupad information

Utredningen (Energiforskrapport 2021:819) har inte berört de tilläggskrav i Elinstallationsreglerna som gäller jordfelsbrytare av typ B för solcellsanläggningar eller laddningsstationer/laddboxar. Jordfelsbrytare som sitter i direkt anslutning till en solcellsanläggning eller laddningsstation/laddbox kan utsättas för likströmmar och behöver då vara avsedda för detta.

Frågan om risken för att likströmmar från en elanläggning kan spridas över till andra elanläggningar och där störa funktionen hos en jordfelsbrytare typ A, lyftes av Installationsföretagen under 2019. Elsäkerhetsverket fick genast en mängd frågor om detta från oroliga bostadsägare, men bedömde att risken för störningar i jordfelsbrytarens funktion var mycket liten. För laddboxar finns krav på skydd mot likströmsfelströmmar och för omriktare till solcellsanläggningar finns krav på hur mycket likström som får ledas ut på nätet. Dessutom gör egenskaperna i det lokala elnätet att spridningen av likströmmar mellan elanläggningar kraftigt begränsas. Således kan inte en elanläggning utsättas för likströmmar från andra närliggande elanläggningar i en sådan omfattning att det kan påverka en jordfelsbrytare av typ A, vilket rapporten från Luleå tekniska universitet bekräftar.

Så här ser reglerna ut

Enligt 2 kap 1 § ELSÄK-FS 2022:1 ska starkströmsanläggningar vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis, uppfyllandet av detta kan bland annat göras genom att följa standarden SS 436 40 00 "Elinstallationsreglerna" där det i utgåva 4 under punkt 411.3.3 framgår att alla uttag upp till 32A som används av ordinära personer och är avsedda för allmänbruk ska skyddas av jordfelsbrytare. 

Vilken typ av jordfelsbrytare som ska användas beror på elanläggningen, men för vanliga bostäder utan solceller eller laddbox gäller normalt typ A. För laddningsstationer/laddboxar finns tilläggskrav i Elinstallationsreglerna, SS 436 40 00, avsnitt 722.531.2.3.4. Där krävs att åtgärder mot likströmsfelströmmar vidtas, förutom när sådant skydd finns inbyggt i laddningsstationen. Alltså ska jordfelsbrytare av typ B användas, eller jordfelsbrytare av typ A, samt utrustning som säkerställer frånkoppling vid felströmmar som är högre än 6 mA likström. För solcellsanläggningar finns ett liknande tillägg i Elinstallationsreglerna avsnitt 712.531.2.3.101, som kräver att där jordfelsbrytare används som skydd för solcellsanläggningar, ska de vara av typ B.

Utifrån utredningens resultat bedömer Elsäkerhetsverket att nuvarande krav i regelverket är fullgott för bostäder. Krav på jordfelsbrytare typ B har inte varit föremål för utredningen och påverkas heller inte av slutsatserna i rapporten. Elsäkerhetsverket bedömer därmed att dagens regelverk även i detta avseende är korrekt.

Läs mer om ämnet