Du är här:

Frågor och svar

Här hittar du svar på vanliga frågor om elsäkerhet och EMC. Du är också välkommen att ställa en fråga till oss.

Din sökning på "lokal" gav 9 träffar
Andra sökte på: stallar, material f, logotyp

Vi hyr en avskild del i ett parkeringsgarage och brukar denna som hobbygarage. När vi flyttade in fanns det el som troligtvis inte var installerad av fackman. Fastigheten har bytt ägare och den nya ägaren vill utföra besiktning av elen i lokalen.

  • Vem är ansvarig för elen i lokalen - hyresgästen eller fastighetsägaren?
  • Vem skall betala för besiktningen?
  • Vem kontaktar man för att få en besiktning utförd?

Om man hyr en lägenhet eller en lokal är det i de flesta fall hyresvärden/ägaren av fastigheten som är fortsatt innehavare av elanläggningen. Om hyresgästen ska ges detta ansvar bör detta överenskommas tydligt genom exempelvis hyresavtalet. Det är alltid anläggningsinnehavaren som är ansvarig för att elanläggningen ger betryggande säkerhet mot person- och egendomsskada och även att den fortlöpande kontrolleras så att detta upprätthålls. Besiktning av elanläggning som nämndes i frågan är alltså primärt något innehavaren ska ansvara för.

Besiktningar utföres med fördel av registrerade elinstallationsföretag alternativt av elkonsultföretag.

Publikation

Här kan du läsa om vem som är ansvarig för elen på vår webbplats

Den som äger elanläggningen, ofta fastighetsägaren, är ansvarig för att elanläggningen är säker. I elsäkerhetsammanhang kallas den personen för anläggningsinnehavare. Det är anläggningsinnehavarens skyldighet att se till att elanläggningen har den dokumentation som krävs, i det här fallet märkning som anger vilka säkringar som leder var. Detta finns reglerat i 3 kapitlet 6 § ELSÄK-FS 2022:1.

Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1

Vårt församlingshem är byggt 1922 och renoverat och tillbyggt 1963 och 1986. I lokalerna (förutom i köket) finns endast ojordade uttag.

Vid en skyddsrond så påpekade skyddsombudet att vi inte får ha ojordade uttag i offentliga lokaler, utan att de måste bytas ut till jordade.

Min fråga är om vi är tvingade att byta ut från ojordat till jordat eller om lagen säger något annat? I den del av församlingshemmet där barnverksamhet bedrivs är uttagen petskyddade.

Elsäkerhetsverkets föreskrifter om utförande av elinstallationer är inte retroaktiva. Detta innebär att en elinstallation ska uppfylla de krav som gällde då den utfördes.

Har man ojordade uttag i ett utrymme och inte förändrar förutsättningarna eller användningen av utrymmet så behöver man inte byta ut uttagen.

Vid nyutförande, utvidgningar och ombyggnationer ska de nu gällande föreskrifter tillämpas.

Jag jobbar på en förskola. Vi hyr vår lokal och undrar lite över våra eluttag. Dessa byttes för några år sedan men är inte jordade. Vad gäller för en förskola? Är det okej att ha ojordade eluttag eller måste dessa vara jordade? Finns det några regler för detta?

Om förskolan är byggd före 1994 får den även idag ha ojordade uttag installerade.

Vi rekommenderar dock att ni låter byta ut uttagen till jordade, samt installerar jordfelsbrytare i elanläggningen.

Du kan läsa mer om elsäkerhet i förskola på vår webbplats

En grundskola startar år 2002 i gamla lokaler som saknar jordfelsbrytare.  Ska det räknas som en ny byggnad eller gammal?

Om skolan startade i lokaler som tidigare användes för annat ändamål krävs i detta fall jordfelsbrytare, elanläggningen måste alltså anpassas. Regler om jordfelsbrytare i grundskola är tvingande från och med den 1 juli 2000 se ELSÄK-FS 1999:5 avsnitt 471.4.2
Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 1999:5 (pdf, 1MB)

En befintlig elanläggning ska under hela sin livslängd minst uppfylla samma säkerhetsnivå som gällde vid tidpunkten för ursprungsutförandet, det vill säga som de föreskrifter som gällde då. Om de elsäkerhetsmässiga förutsättningarna förändras så ska elanläggningen anpassas. Vid ombyggnad eller utvidgning ska dagens föreskrifter gälla för utförandet.

Vi håller på att starta upp en privat förskola i en före detta kontorslokal. Där det tidigare stått skrivare och kopiator kommer vi nu ha verksamhet för barnen. Hur ska vi tänka när det gäller de befintliga uttagen? Kan vi använda dem som de är?

Då era lokaler kommer att få en annan typ av användning än tidigare behöver ni genomföra en planering och avgöra vilka bestämmelser som ska tillämpas för anläggningen. Om det finns uttag som idag inte uppfyller de krav som gäller för uttag för allmänbruk så behöver anläggningen justeras så att uttagen uppfyller säkerhetskraven som gäller för dessa uttag.

I elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1 finns krav i 4 kapitel 1 § på petskydd eller annat sätt för att begränsa risken för barnolycksfall.

I standarden elinstallationsreglerna SS 436 40 00 utgåva 4 avsnitt 411.3.3 finns krav på jordfelsbrytare för uttag med högsta märkström 32 A som används av ordinära personer och avsedda för allmänbruk. Standarden ges ut av SEK - Svensk Elstandard som svarar på frågor om denna.

Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1

SEK svensk elstandards webbplats

Jag har auktorisation AL, får jag installera el till exempel i mina barns bostäder eller i lokalerna som min bostadsrättsförening har? Jag har inget företag.

Ja, om elinstallationsarbetet inte bedrivs yrkesmässigt får du som privatperson med auktorisation som elinstallatör utföra elinstallationsarbete i den omfattning som anges på ditt auktorisationsbevis.

Om du får ersättning eller annan motprestation är det däremot att betraktas som yrkesmässigt och arbetet behöver då utföras under ett elinstallationsföretags egenkontroll.

Tänk på att du tar på dig ett stort ansvar när du utför elinstallationsarbete "privat" utan företag. Det kan vara bra att kontrollera med ditt försäkringsbolag om det finns några särskilda försäkringsvillkor med avseende på elinstallationsarbete som utförs av privatperson med auktorisation som elinstallatör.

I 6 § ELSÄK-FS 2022:3 anges "Kravet på dokumenterade rutiner gäller inte för anläggningar som till sin typ vanligen är avsedda för enskilt ändamål. Om anläggningen används även i näringsverksamhet är den huvudsakliga användningen avgörande för om rutinerna ska dokumenteras." När övergår en privatbostad i en näringsverksamhet och därmed räknas in under kravet på att ha dokumenterade rutin för kontrollen? Ta till exempel ett fritidshus som används som AirBnb eller en fastighetsägare som hyr ut en lägenhet till ett företag för att använda som tjänstebostad.

Oavsett om privatbostaden brukas enbart för egen del eller om bostaden hyrs ut vissa perioder så omfattas anläggningen av kravet på fortlöpande kontroller. När kravet på dokumenterade rutiner inträder för privata bostäder utgår från omfattningen av uthyrningen. Individuella bedömningar måste alltid göras och det är den huvudsakliga användningen som är avgörande. Hur stor del av året hyrs fritidshuset ut? Till vilka summor uppgår intäkterna? Nyttjas stugförmedlare? Detta är några faktorer som kan beaktas för att avgöra om rutiner ska upprättas.

Hyreslägenheter är inte att betrakta som bostäder för enskilt ändamål då det rör sig om näringsverksamhet. Här har vi innehavare (hyresvärden) som bedriver någon form av näringsverksamhet och därmed är inte anläggningen avsedd för enskilt ändamål. Hyresfastigheter omfattas därmed om kravet på att upprätta dokumenterade rutiner både över lägenheterna och gemensamma ytor/lokaler.

Nej, din jordfelsbrytare ska inte påverkas av detta. En utredning från Luleå tekniska universitet bekräftar att jordfelsbrytare av typ A ger ett fullgott skydd för vanliga bostäder, även när grannarna installerat solcellsanläggningar eller laddar elbilen hemma. 

Fördjupad information

Utredningen (Energiforskrapport 2021:819) har inte berört de tilläggskrav i Elinstallationsreglerna som gäller jordfelsbrytare av typ B för solcellsanläggningar eller laddningsstationer/laddboxar. Jordfelsbrytare som sitter i direkt anslutning till en solcellsanläggning eller laddningsstation/laddbox kan utsättas för likströmmar och behöver då vara avsedda för detta.

Frågan om risken för att likströmmar från en elanläggning kan spridas över till andra elanläggningar och där störa funktionen hos en jordfelsbrytare typ A, lyftes av Installationsföretagen under 2019. Elsäkerhetsverket fick genast en mängd frågor om detta från oroliga bostadsägare, men bedömde att risken för störningar i jordfelsbrytarens funktion var mycket liten. För laddboxar finns krav på skydd mot likströmsfelströmmar och för omriktare till solcellsanläggningar finns krav på hur mycket likström som får ledas ut på nätet. Dessutom gör egenskaperna i det lokala elnätet att spridningen av likströmmar mellan elanläggningar kraftigt begränsas. Således kan inte en elanläggning utsättas för likströmmar från andra närliggande elanläggningar i en sådan omfattning att det kan påverka en jordfelsbrytare av typ A, vilket rapporten från Luleå tekniska universitet bekräftar.

Så här ser reglerna ut

Enligt 2 kap 1 § ELSÄK-FS 2022:1 ska starkströmsanläggningar vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis, uppfyllandet av detta kan bland annat göras genom att följa standarden SS 436 40 00 "Elinstallationsreglerna" där det i utgåva 4 under punkt 411.3.3 framgår att alla uttag upp till 32A som används av ordinära personer och är avsedda för allmänbruk ska skyddas av jordfelsbrytare. 

Vilken typ av jordfelsbrytare som ska användas beror på elanläggningen, men för vanliga bostäder utan solceller eller laddbox gäller normalt typ A. För laddningsstationer/laddboxar finns tilläggskrav i Elinstallationsreglerna, SS 436 40 00, avsnitt 722.531.2.3.4. Där krävs att åtgärder mot likströmsfelströmmar vidtas, förutom när sådant skydd finns inbyggt i laddningsstationen. Alltså ska jordfelsbrytare av typ B användas, eller jordfelsbrytare av typ A, samt utrustning som säkerställer frånkoppling vid felströmmar som är högre än 6 mA likström. För solcellsanläggningar finns ett liknande tillägg i Elinstallationsreglerna avsnitt 712.531.2.3.101, som kräver att där jordfelsbrytare används som skydd för solcellsanläggningar, ska de vara av typ B.

Utifrån utredningens resultat bedömer Elsäkerhetsverket att nuvarande krav i regelverket är fullgott för bostäder. Krav på jordfelsbrytare typ B har inte varit föremål för utredningen och påverkas heller inte av slutsatserna i rapporten. Elsäkerhetsverket bedömer därmed att dagens regelverk även i detta avseende är korrekt.

Läs mer om ämnet