Du är här:

Frågor och svar

Här hittar du svar på vanliga frågor om elsäkerhet och EMC. Du är också välkommen att ställa en fråga till oss.

Din sökning på "hyresv�rden" gav 8 träffar
Andra sökte på: tappad, hyresvärden

Först och främst ska du försöka få hyresvärden att åtgärda bristerna. Det är hyresvärden som är ansvarig för elanläggningen. Om hyresvärden inte åtgärdar problemen kan du anmäla det till Elsäkerhetsverket, via vår tjänst Anmäl brister i elanläggning. Tänk också på att ett trasigt vägguttag kan medföra elsäkerhetsrisker vid användning och därför vara olämpligt att använda.

Du kan antingen vända dig till hyresnämnden i din hemkommun, och/eller till oss på Elsäkerhetsverket med en anmälan av hyresvärden och den bristande elanläggningen. På vår webbplats kan du läsa om hur du gör en anmälan:

Anmäl brister i en elanläggning

Min hyreslägenhet är byggd på 40-talet. Elanläggningen i hela lägenheten är ojordad. Nu är det dags att byta kylskåp, och jag undrar om det inte måste vara jordat uttag till ett nytt kylskåp?

Eftersom hela elanläggningen i din lägenhet är ojordad så är den troligtvis utförd med skyddsmetoden "isolerad miljö", som var vanlig och tillåten förr i tiden, dock inte i kök där det krävdes jordade uttag vid vissa platser och för viss utrustning. Att hela din elanläggning är ojordad innebär alltså att den troligtvis inte uppfyller de krav som gällde när den byggdes.

Vi rekommenderar att du uppmärksammar hyresvärden på att elanläggningen troligtvis brister i elsäkerhet och att den därför behöver kontrolleras så att eventuella brister kan åtgärdas.

Vi hyr en avskild del i ett parkeringsgarage och brukar denna som hobbygarage. När vi flyttade in fanns det el som troligtvis inte var installerad av fackman. Fastigheten har bytt ägare och den nya ägaren vill utföra besiktning av elen i lokalen.

  • Vem är ansvarig för elen i lokalen - hyresgästen eller fastighetsägaren?
  • Vem skall betala för besiktningen?
  • Vem kontaktar man för att få en besiktning utförd?

Om man hyr en lägenhet eller en lokal är det i de flesta fall hyresvärden/ägaren av fastigheten som är fortsatt innehavare av elanläggningen. Om hyresgästen ska ges detta ansvar bör detta överenskommas tydligt genom exempelvis hyresavtalet. Det är alltid anläggningsinnehavaren som är ansvarig för att elanläggningen ger betryggande säkerhet mot person- och egendomsskada och även att den fortlöpande kontrolleras så att detta upprätthålls. Besiktning av elanläggning som nämndes i frågan är alltså primärt något innehavaren ska ansvara för.

Besiktningar utföres med fördel av registrerade elinstallationsföretag alternativt av elkonsultföretag.

Publikation

Här kan du läsa om vem som är ansvarig för elen på vår webbplats

Nej, du byter uttag i din bostad när du har behov av det, till exempel om uttaget är
slitet eller om du köper en ny lampa med det nya DCL-donet på.

Om du äger din egen bostad rekommenderar vi att du diskuterar detta med ditt
elinstallationsföretag och planerar för hur och när byte ska ske. Om du bor i
hyresrätt kan du prata med din hyresvärd om du har behov av byte.

Du kan läsa mer om detta på vår webbplats:

DCL-uttag och stickproppar

Eldragningen i vår hyreslägenhet är väldigt gammal. Uttagen är inte petsäkra och jag vågar inte ens tänka på hur elledningarna ser ut inuti väggarna och vad som händer när dessa belastas med dagens alla apparater (brandrisk).

  • Finns det någon lag på att fastighetsägaren måste byta ut elen?
  • Kan man anmäla fastighetsägaren någonstans?

En anläggningsinnehavare är skyldig att fortlöpande kontrollera sin elanläggning så att den ger betryggande säkerhet mot person- eller sakskada.

Brister som hittas ska åtgärdas.

Som hyresgäst ska du påtala för din hyresvärd om du befarar att det finns brister i elanläggningen.

Om bristerna inte åtgärdas har du möjlighet att anmäla den bristfälliga elanläggningen till oss på vår webbplats.
Anmäl brister i en elanläggning

I 6 § ELSÄK-FS 2022:3 anges "Kravet på dokumenterade rutiner gäller inte för anläggningar som till sin typ vanligen är avsedda för enskilt ändamål. Om anläggningen används även i näringsverksamhet är den huvudsakliga användningen avgörande för om rutinerna ska dokumenteras." När övergår en privatbostad i en näringsverksamhet och därmed räknas in under kravet på att ha dokumenterade rutin för kontrollen? Ta till exempel ett fritidshus som används som AirBnb eller en fastighetsägare som hyr ut en lägenhet till ett företag för att använda som tjänstebostad.

Oavsett om privatbostaden brukas enbart för egen del eller om bostaden hyrs ut vissa perioder så omfattas anläggningen av kravet på fortlöpande kontroller. När kravet på dokumenterade rutiner inträder för privata bostäder utgår från omfattningen av uthyrningen. Individuella bedömningar måste alltid göras och det är den huvudsakliga användningen som är avgörande. Hur stor del av året hyrs fritidshuset ut? Till vilka summor uppgår intäkterna? Nyttjas stugförmedlare? Detta är några faktorer som kan beaktas för att avgöra om rutiner ska upprättas.

Hyreslägenheter är inte att betrakta som bostäder för enskilt ändamål då det rör sig om näringsverksamhet. Här har vi innehavare (hyresvärden) som bedriver någon form av näringsverksamhet och därmed är inte anläggningen avsedd för enskilt ändamål. Hyresfastigheter omfattas därmed om kravet på att upprätta dokumenterade rutiner både över lägenheterna och gemensamma ytor/lokaler.

Kan en bostadsrättsförening likställas med en hyresvärd avseende att de bedriver någon form av näringsverksamhet? I bostadsrättslagens 4 § står det ju ”Upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt skall ske till nyttjande mot ersättning och utan tidsbegränsning”.

Här måste man utgå från vem som är innehavare av starkströmsanläggningen. Till att börja med så får man titta på hur bostadsrättsföreningens stadgar reglerar ansvaret för starkströmsanläggningarna i fastigheten. I de flesta fall överlåter en bostadsrättsförening innehavaransvaret av lägenheternas starkströmsanläggningar till bostadsrättsinnehavarna och i ett sådant fall behöver inte rutinerna dokumenteras. Men om en bostadsrättsförening själv tar innehavaransvaret även för lägenheterna eller för en enskild lägenhet då ska rutinerna för kontrollen dokumenteras.

Det kan även finnas delar av en starkströmsanläggning där innehavaransvaret och kravet på dokumenterade rutiner bör ligga på bostadsrättsföreningen, och då dokumenterade rutiner krävs, exempelvis av anläggningar i gemensamma utrymmen, motorvärmarstolpar och laddboxar som bostadsrättsföreningen ansvarar för.

Oavsett om det ska finnas dokumenterade rutiner eller inte så omfattas anläggningen i bostadsrätten av kravet på fortlöpande kontroll.