Varukorg
Första kolumnen visar namnet på trycksaken som lagts i varukorgen. Andra kolumnen ger möjlighet att ta bort trycksaken.
Tredje kolumnen visar antalet trycksaker av samma sort. I fjärde kolumnen uppdaterar du status om du har ändrat antalet trycksaker.
Femte kolumnen visar priset på trycksaken.
Den som äger elanläggningen, ofta fastighetsägaren, är ansvarig för att elanläggningen är säker. I elsäkerhetsammanhang kallas den personen för anläggningsinnehavare. Det är anläggningsinnehavarens skyldighet att se till att elanläggningen har den dokumentation som krävs, i det här fallet märkning som anger vilka säkringar som leder var. Detta finns reglerat i 3 kapitlet 6 § ELSÄK-FS 2022:1.
Räknas företag som hyr ut elektriker eller elinstallatörer, exempelvis bemanningsföretag, som ett elinstallationsföretag och ska registrera sig hos Elsäkerhetsverket?
Så länge det uthyrande företaget inte själva utför elinstallationsarbete så omfattas det inte av reglerna för elinstallationsföretag och behöver då inte vara registrerat hos Elsäkerhetsverket.
Däremot omfattas företaget som hyr in personal av reglerna för elinstallationsföretag. Personalen som hyrs in måste ingå i företagets egenkontrollprogram. Företaget ansvarar för att inhyrd personal har rätt kompetens för arbetet och att arbetet utförs på rätt sätt.
Om man till exempel hyr in personal från ett annat elinstallationsföretag kommer alltså de personerna att ingå i två olika egenkontrollprogram. Det är egenkontrollprogrammet (rutiner, instruktioner med mera) i det företag man utför arbetet i som ska följas, oavsett i vilket företag man har sin formella anställning.
Jag har en enskild firma men blir främst inhyrd för arbete hos andra företag. Måste min enskilda firma ha ett egenkontrollprogram och vara registrerat hos Elsäkerhetsverket?
Du måste arbeta inom ett företags egenkontrollprogram när du utför elinstallationsarbete yrkesmässigt. Om ditt företag inte är registrerat hos Elsäkerhetsverket och inte har ett eget egenkontrollprogram måste du ingå i egenkontrollprogrammet hos det företag som hyr in dig.
Nej det får man inte. Det är förbjudet att sälja, tillhandahålla, hyra ut eller på annat sätt överlåta anslutningsdon utförda enligt provbestämmelserna i SEMKO 17-1952. Detta gäller även reservdelar till dessa anslutningsdon.
Korrosion kan medföra att höljet i metall blir spänningssatt vilket kan göra det livsfarligt att använda ett så kallat SEMKO 17-don.Om de fortfarande finns kvar installerade i en anläggning eller sitter på någon produkt bör de bytas ut mot nya anslutningsdon av CEE-utförande.
Jag jobbar på en förskola. Vi hyr vår lokal och undrar lite över våra eluttag. Dessa byttes för några år sedan men är inte jordade. Vad gäller för en förskola? Är det okej att ha ojordade eluttag eller måste dessa vara jordade? Finns det några regler för detta?
Om förskolan är byggd före 1994 får den även idag ha ojordade uttag installerade.
Vi rekommenderar dock att ni låter byta ut uttagen till jordade, samt installerar jordfelsbrytare i elanläggningen.
Vi hyr en avskild del i ett parkeringsgarage och brukar denna som hobbygarage. När vi flyttade in fanns det el som troligtvis inte var installerad av fackman. Fastigheten har bytt ägare och den nya ägaren vill utföra besiktning av elen i lokalen.
Vem är ansvarig för elen i lokalen - hyresgästen eller fastighetsägaren?
Vem skall betala för besiktningen?
Vem kontaktar man för att få en besiktning utförd?
Om man hyr en lägenhet eller en lokal är det i de flesta fall hyresvärden/ägaren av fastigheten som är fortsatt innehavare av elanläggningen. Om hyresgästen ska ges detta ansvar bör detta överenskommas tydligt genom exempelvis hyresavtalet. Det är alltid anläggningsinnehavaren som är ansvarig för att elanläggningen ger betryggande säkerhet mot person- och egendomsskada och även att den fortlöpande kontrolleras så att detta upprätthålls. Besiktning av elanläggning som nämndes i frågan är alltså primärt något innehavaren ska ansvara för.
Besiktningar utföres med fördel av registrerade elinstallationsföretag alternativt av elkonsultföretag.
I 6 § ELSÄK-FS 2022:3 anges "Kravet på dokumenterade rutiner gäller inte för anläggningar som till sin typ vanligen är avsedda för enskilt ändamål. Om anläggningen används även i näringsverksamhet är den huvudsakliga användningen avgörande för om rutinerna ska dokumenteras." När övergår en privatbostad i en näringsverksamhet och därmed räknas in under kravet på att ha dokumenterade rutin för kontrollen? Ta till exempel ett fritidshus som används som AirBnb eller en fastighetsägare som hyr ut en lägenhet till ett företag för att använda som tjänstebostad.
Oavsett om privatbostaden brukas enbart för egen del eller om bostaden hyrs ut vissa perioder så omfattas anläggningen av kravet på fortlöpande kontroller. När kravet på dokumenterade rutiner inträder för privata bostäder utgår från omfattningen av uthyrningen. Individuella bedömningar måste alltid göras och det är den huvudsakliga användningen som är avgörande. Hur stor del av året hyrs fritidshuset ut? Till vilka summor uppgår intäkterna? Nyttjas stugförmedlare? Detta är några faktorer som kan beaktas för att avgöra om rutiner ska upprättas.
Hyreslägenheter är inte att betrakta som bostäder för enskilt ändamål då det rör sig om näringsverksamhet. Här har vi innehavare (hyresvärden) som bedriver någon form av näringsverksamhet och därmed är inte anläggningen avsedd för enskilt ändamål. Hyresfastigheter omfattas därmed om kravet på att upprätta dokumenterade rutiner både över lägenheterna och gemensamma ytor/lokaler.