Rutinernas innehåll
Vad ska rutinerna innehålla? I ELSÄK-FS 2022:3 finns ett allmänt råd som anger vad som bör framgå av rutinerna. Exakt hur era rutiner ska se ut beror alltid på vilken typ av elanläggning och elektrisk utrustning ni har.
Dina rutiner för fortlöpande kontroll ska alltid utgå från din specifika elanläggnings och elektriska utrustnings risker, som du har konstaterat genom din riskbedömning. Det innebär att rutinerna kan ha fler eller färre punkter, beroende på vilken typ av elanläggning eller elektrisk utrustning det är.
Med hjälp av rutinerna så ska du som innehavare fortlöpande kontrollera att elanläggningen och den elektriska utrustningen ger betryggande säkerhet. För att stötta i framtagandet av rutiner kommer vi i denna vägledning utgå från det allmänna rådet till 6 § ELSÄK-FS 2022:3, som beskriver vad som bör framgå av rutinerna.
Vad säger det allmänna rådet?
Det allmänna rådet till 6 § ELSÄK-FS 2022:3 säger att följande bör framgå av rutinerna:
- Kontrollernas omfattning och intervall.
- Vilka kontrollmetoder som ska användas vid de olika kontrollerna, exempelvis okulär kontroll, isolationsprovning eller termografering.
- Hur resultatet av kontrollerna dokumenteras.
- Hur brister som upptäcks genom kontrollerna ska omhändertas.
- Vilka som har i uppgift att genomföra kontrollerna och vilken typ av kompetens som krävs för de olika kontrollerna.
Du hittar mer information om respektive punkt på denna sida.
Kontrollernas omfattning och intervall
Den fortlöpande kontrollen bör bestå av flera olika moment som sker med olika omfattning och intervall. Exempelvis kan en lokalvårdare eller vaktmästare genomföra dagliga okulära kontroller när de utför sina sysslor. Andra kontroller, som exempelvis att motionera jordfelsbrytare, ska genomföras enligt tillverkarens anvisningar. Vanligtvis är intervallet för att motionera jordfelsbrytare varannan månad eller en gång i halvåret.
Omfattas din elanläggning av kravet på revisionsbesiktning? Då kan revisionsbesiktningen vara en del i den fortlöpande kontrollen. Denna besiktning sker vanligtvis vart tredje år och utförs av Elektriska Nämndens besiktningsingenjörer. Det kan även finnas andra moment som sker med ännu längre intervall och av andra yrkeskategorier, allt beroende på elanläggningens typ och risker.
För vissa anläggningstyper finns ett krav på minsta intervall för kontrollerna. Det gäller för följande anläggningstyper:
- Luftledningar för högspänning.
- Ställverk för högspänning i det fria.
- Kontaktledningsanläggningar avsedda för drift av järnväg, spårväg, tunnelbana eller elväg.
- Luftledningar för lågspänning.
Det finns även krav på minsta intervall för kontrollmätning av övergångsresistansen för jordtag.
Tips!
Är du innehavare av en elanläggning med flera olika utrymmen? Tänk på att kontrollerna även ska omfatta personalutrymmen, kontor, omklädningsrum, möteslokaler med mera. Fortlöpande kontroll omfattar inte bara utrymmet där er huvudsakliga verksamhet pågår, utan hela elanläggningen och all elektrisk utrustning som anslutits till elanläggningen ska kontrolleras.
Kontrollmetoder
Rutinerna bör ha ett avsnitt om vilka kontrollmetoder som ska användas vid de olika kontrollerna. Kontrollmetoderna kan med fördel knytas till det intervall som kontrollerna kommer ske. Viss okulär kontroll kanske ska ske dagligen, en mer fördjupad okulär kontroll minst en gång per år och mer avancerade metoder som isolationsmätning kan ske mer sällan. Tänk dock på att kontrollmetoderna måste stå i relation till de risker som du identifierat i din riskbedömning och vilka intervall som är lämpliga för just din elanläggning är beroende av vilka risker som ska omhändertas.
Tips!
Isolationsmätning är en bra metod för att kontrollera så att anläggningen fortfarande har ett bra skydd mot spänningsförande delar. En isolationsmätning kan vara bra att göra om elanläggningen har varit utsatt för åska.
Är det stora effektvariationer på elanläggningen och den elektriska utrustningen? Stora varierande laster (ström) påverkar ofta en elanläggning negativt och medför att det kan uppstå "glapp" i anslutningspunkterna. Under dessa förutsättningar kan det vara bra att använda termografering som kontrollmetod.
Dokumentation av kontrollerna
Av rutinerna bör det framgå hur resultatet av kontrollerna dokumenteras. Hur dokumentationen ser ut kan variera.
Finns det ett behov av att dokumentera den dagliga kontrollen? Här kan man arbeta med enkla metoder såsom att använda ett papper med en tabell uppsatt vid lämplig plats - och där ni kan dokumentera att den dagliga okulära kontrollen har gjorts genom att bara kryssa i en ruta. Om ni bestämmer att resultatet av dagliga, enklare kontroller inte ska dokumenteras så behöver det framgå av rutinerna.
För mer omfattande kontroller kan en utförligare dokumentation av resultatet vara lämpligt. För dessa kontroller kan det vara bra att dokumentera vilka delar av elanläggningen och den elektriska utrustningen som har kontrollerats, vilka kontrollmetoder som har använts samt vilka brister som har hittats. Det är även viktigt att dokumentera hur ni har omhändertagit eventuella brister.
Det finns vissa anläggningstyper som har ett krav på minsta intervall för kontrollerna, se 7-9 §§ ELSÄK-FS 2022:3. För dessa elanläggningar finns även ett krav att resultatet av kontrollen och de åtgärder som har vidtagits med anledning av kontrollen ska dokumenteras.
Ni väljer själva om ni förvarar dokumentationen av kontrollerna digitalt, på papper i en pärm eller i någon annan form. Kanske kan du integrera arbetet och dokumentationen i befintliga system för internkontroller eller nyttja redan fastlagda arbetsmetoder.
Hur brister omhändertas
Om du upptäcker brister i din elanläggning eller elektriska utrustning är det viktigt att du också har rutiner för hur bristerna ska omhändertas. Brister som utgör en omedelbar fara måste åtgärdas omgående. Om inte det är möjligt ska elanläggningen, eller den del av elanläggningen som berörs av bristen, tas ur bruk. Samma sak gäller om du upptäcker sådana brister i din elektriska utrustning. Övriga fel och brister ska åtgärdas snarast möjligt. Av dina rutiner bör det därför framgå:
- Hur brister som upptäcks genom kontrollerna omhändertas.
- Vem som ansvarar för att åtgärda bristerna.
- Hur åtgärdade brister återrapporteras.
Hur detaljerade och omfattande dina rutiner behöver vara kring omhändertagande av brister är naturligtvis beroende av vilken typ av elanläggning och elektrisk utrustning du har. Är ni flera som är involverade i arbetet krävs en tydlig ansvarsfördelning, som är känd i organisationen.
Hur ska bristerna rapporteras?
Av rutinerna bör det framgå hur brister ska rapporteras och hanteras. På vilket sätt fel och brister ska rapporteras till dig som innehavare beror bland annat på vilken typ av elanläggning och elektrisk utrustning du har, hur den används och av vilka den används.
Ett av de enklare sätten att rapportera akuta brister på är exempelvis att kontakta innehavaren direkt via telefon eller genom att ringa ett journummer. För brister som inte är av akut karaktär kanske felanmälan istället sker via e-post till innehavaren. Rapporteringen kan även ske via mobilappar, befintliga underhållssystem eller anslag uppsatta i offentliga utrymmen.
Tips!
Är du innehavare av en anläggning där det vistas personal, eller har du hyresgäster? Tänk på att fel och brister kan upptäckas under andra sammanhang än under den fortlöpande kontrollen. Det är därför viktigt att du informerat om hur de ska rapportera upptäckta brister i elanläggningen eller den elektriska utrustningen. Exempelvis kan det för idrottsanläggningar vara anslag uppsatta med information om hur och vart man vänder sig vid upptäckt av brister. Detta är en viktig källa till information om elanläggningen och den elektriska utrustningen.
Vem utför kontrollerna?
Den fortlöpande kontrollen kan bestå av många olika typer av kontroller. Du behöver därför ta ställning till vilken kompetens som krävs för de olika kontrollerna. Olika yrkeskategorier kan bli aktuella för olika typer av kontroller. Exempelvis kan en lokalvårdare eller vaktmästare utan någon utbildning inom elektricitet genomföra enklare, okulära kontroller. Andra kontroller, där exempelvis termografering ingår, kräver en annan typ av kompetens.
Rutinerna behöver inte innehålla namn på vem det är som utför kontrollerna, men kan göra det om det underlättar ert arbete. Det bör dock framgå vilken funktion inom företaget som har ansvar att utföra kontrollerna. I de situationer där ni själva inte har rätt kompetens så bör det framgå att ni köper in tjänsten och vilka krav ni ställer.
Rutinernas format
Det finns inget krav på i vilket format rutinerna ska dokumenteras. De kan finnas i digitalt format eller på papper. Rutinerna bör dock vara i sådant format att det är lätt för de som ska följa rutinerna att komma åt dem.
Det är även möjligt för Elsäkerhetsverket att begära att få ta del av rutinerna som en del i sin tillsynsverksamhet. Rutinerna bör därför finnas i ett format som gör att det är enkelt att dela dem med Elsäkerhetsverket.