Utförande
Alla elanläggningar är unika. Det är därför viktigt att du lär känna din egen specifika anläggning så att du lättare kan se vilka risker för elektrisk fara som finns. Att titta närmare på elanläggningens utförande är den första parametern som du ska utgå från när du gör din riskbedömning.
En elanläggning kan medföra olika risker för elektrisk fara som exempelvis elchock, brand och uppkomst av ljusbåge. Vilka risker som finns beror bland annat på vilken typ av elanläggning du har och hur elanläggningen är utförd.
Elanläggningens utförande
Det är stor skillnad mellan hur elanläggningen i en skola är utförd och hur en luftledning är utförd. Det innebär att de fortlöpande kontrollerna kommer att skilja sig åt beroende på vilken typ av elanläggning det handlar om. De risker som är specifika för en elanläggningstyp ska ha omhändertagits när elanläggningen utfördes. Det har gjorts genom olika materialval, hur elanläggningen är dimensionerad och var elanläggningens delar är placerade. Elanläggningen och den elektriska utrustningen är även utformad utifrån en eller flera typer av basskydd. Utöver basskydden ingår ett antal skyddsapparater som säkerställer elanläggningens grundläggande skydd. Läs mer i avsnittet "Elanläggningens skydd" nedan.
Elanläggningens syfte
Vad är elanläggningens huvudsyfte? En elanläggning kan vara avsedd för användning, överföring eller produktion av el. Det kan även vara en kombination av flera syften.
Exempel:
- En skola är ett exempel på en elanläggning avsedd för användning av el.
- Ett vindkraftverk är en elanläggning som producerar el.
- Luftledningar och markkablar är elanläggningar för överföring av el.
- En skola som har solceller installerade på taket är både en elanläggning som är avsedd för användning av el och som producerar el.
Tips!
Om elanläggningens syfte förändras – exempelvis att barn- och ungdomsverksamhet startas upp i före detta kontorslokaler – kan det innebära att den ursprungliga elanläggningens utförande inte är anpassad efter den nya användningen. Den nya användningen innebär både att elanläggningens utförande måste anpassad till den nya användningen, och att en ny riskbedömning måste göras. Kontrollerna måste sedan anpassas utifrån de förändrade förutsättningarna.
Elanläggningens materiel
Vilket elinstallationsmateriel består din elanläggning av? En elanläggning byggs med olika typer av installationsmateriel och elektriska produkter, så som kablar, vägguttag, lamputtag och elcentraler. Olika typer av materiel är förenade med olika risker och de åldras och slits på olika sätt. Det är därför viktigt att du har kännedom om det finns materiel eller utrustning som du behöver ha särskild koll på. Nedan har vi listat några exempel på risker och egenskaper hos olika typer av materiel.
Exempel:
- Generellt tål svarta kablar ultraviolett ljus bättre än vita kablar. Svarta kablar har däremot lättare att ta åt sig värme vid solljus än vita kablar.
- Plastkapslingar till uttag och kopplingsdosor har sämre tålighet mot värme och ultraviolett ljus än motsvarande i metall.
- Elmateriel av metall kan korrodera i fuktiga miljöer och även bli elektriskt ledande vid fel i elanläggningen.
Elanläggningens skydd
Grundläggande skydd (basskydd)
Vilka grundläggande skydd har din elanläggning? En elanläggning ska vara utförd med grundläggande skydd för att undvika personskada och sakskada orsakad av el. Ta därför reda på vilken typ av grundläggande skydd din elanläggning har eller är utrustad med. Det finns olika sorters grundläggande skydd.
Exempel:
- grundläggande isolering av spänningsförande delar, exempelvis en kabels isolering eller kapsling av ett vägguttag.
- hinder, exempelvis stängsel runt ett ställverk som hindrar icke fackkunniga att komma åt spänningsförande delar.
- placering utom räckhåll, exempelvis luftledningar placerade utom räckhåll.
Skyddsapparater
Vilka skyddsapparater finns i din elanläggning? En elanläggning innehåller olika typer av skyddsapparater i syfte att skydda mot personskada och sakskada. Jordfelsbrytare, säkringar, dvärgbrytare och effektbrytare är olika typer av skyddsapparater. Varje skyddsapparat har sitt unika krav på kontroller, och här är det viktigt att du följer tillverkarens anvisningar. Ta därför reda på vilka typer av skyddsapparater och inställningar som finns i din elanläggning samt vad tillverkaren har angett om kontroller.
Exempel:
- Jordfelsbrytare är en skyddsapparat som återfinns i nästan alla elanläggningar. Där har tillverkaren satt ett tidsintervall för hur långt det får gå mellan kontrollerna av utlösningsmekanismen. Sex månader mellan kontrollerna är inte ovanligt, men kolla vad som gäller för just dina jordfelsbrytare. Riskbedömningen kan dock visa att tidsintervallet vid just din elanläggning ska vara tätare. Tänk även på att jordfelsbrytare har en begränsad teknisk livslängd.
- Effektbrytare är vanligt förkommande i elanläggningar med högre laster. Där har tillverkaren beskrivit vilka kontroller och serviceintervaller som behövs för att säkerställa effektbrytarens funktion.
- Porslinssäkringar (Dz-säkring) är en av de vanligaste skyddsapparater som finns i våra elanläggningar. Porslinssäkringarna omges av en propphuv av porslin med ett titthål med skyddsglas. Här bör man vara uppmärksam på om det blivit små brännmärken på bottenkontakten. Det är även viktigt att skyddsglaset på propphuven är intakt då det både syftar till att skydda mot beröring (strömgenomgång) och mot brand orsakad av säkringens signalpärla som lossnar när säkringen löser ut.
- Dvärgbrytare (automatsäkring) och effektbrytare är en modernare och snabbare variant av porslinssäkring. Tänk på att denna typ av skyddsapparater har en begränsad teknisk livslängd som styrs bland annat av antalet till- och frånkopplingar. Det är därför viktigt att följa tillverkarens anvisningar gällande skötsel och övriga råd för att säkerställa fullgod skyddsfunktion hos apparaterna.
Skyddsfunktioner för reservkraft
Vilka skyddsfunktioner har din elanläggning för reservkraft? Reservkraft finns i miljöer som exempelvis sjukhus, lantbruk och vissa industrier. Vanliga skyddsfunktioner för reservkraft är reservomkopplare och separata jordningssystem.
Exempel:
- Reservkraftsomkopplare förekommer i många olika varianter och i flera typer av elanläggningar där det finns olika kraftkällor. Det kan vara exempelvis solceller, energilager, reservkraftsaggregat, UPS och vattenkraft. Tänk på i vilken miljö som reservkraftomkopplaren sitter i och på hur ofta reservkraftkopplaren ska motioneras. Långa intervall mellan kopplingarna kan medföra försämrad från- eller tillkopplingsfunktion på grund av exempelvis smuts, försämrade smörjegenskaper på smörjmedel eller bussningar.
- Det finns ett minsta intervall för hur ofta övergångsresistansen hos jordtag ska kontrollmätas, se 9 § ELSÄK-FS 2022:3. Du behöver under din riskbedömning avgöra om det finns risker som gör att din elanläggning behöver kontrolleras oftare än minimikravet.
Generella tips vid riskbedömning
- Ibland kan du som innehavare av en elanläggning behöva uppdatera riskbedömningen. Det kan exempelvis vara om utförandet av elanläggningen har ändrats, elanläggningen har utvidgats eller om användningen har förändrats.
- Det finns inget krav på att riskbedömningen ska dokumenteras. Det kan dock finnas fördelar att göra det. Det kan exempelvis underlätta för er
- när riskbedömningen och rutinerna ska uppdateras,
- när ny personal eller ny styrelse tar över ansvaret,
- vid ägarbyte,
- vid ny innehavare, eller
- för att skapa förståelse för hur den fortlöpande kontrollen är utformad.