Så arbetar Elsäkerhetsverket med marknadskontroll

Artiklar brukar börja med någon intressant infallsvinkel för att fånga läsarens intresse, men här får vi istället börja med den tunga biten först. Nämligen de lagar och regler som styr marknadskontrollen.

- En förordning som EU tagit fram gäller som en lag över de nationella lagar som finns. Här är det EU:s marknadskontrollförordning som är den högsta lagen vi har förhålla oss till när det gäller kontroll av produkter på marknaden, förklarar Per Samuelsson, avdelningschef produkter, Elsäkerhetsverket.

Utöver förordningar finns det EU-direktiv, dessa ska införas i de nationella lagarna men är i sig självt inte en lag. Elsäkerhetsverket marknadskontroll lyder under flera olika direktiv:

• lågspänningsdirektivet (LVD)
• direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet (EMCD)
• direktivet om elektrisk utrustning i explosiv miljö (ATEXD)
• elsäkerhetsriskerna i leksaksdirektivet (TD)
• elsäkerhetsriskerna i radioutrustningsdirektivet (RED)

Direktiv förs sedan in i Elsäkerhetsverkets föreskrifter, när det gäller lågspänningsdirektivet är det infört i Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elektrisk utrustning, ELSÄK-FS 2016:1.

Måste en tillverkare följa en standard?

Alla som vill kan delta i arbetet med att ta fram standarder. Det här är extra viktigt för de som utvecklar ny teknik, då standarder är en vägledning för tillverkaren att följa de säkerhetskrav som finns.

- En tillverkare måste inte följa standarder men det förenklar arbetet med att visa att produkten följer de säkerhetskrav som finns. Om en tillverkare väljer att inte följa en standard måste de visa att produkten är minst lika säker, säger Per Samuelsson.

Väljer tillverkaren att inte följa en standard behöver tillverkaren visa att produkten är minst lika säger och vad innebär då detta? Tillverkaren behöver ta fram en riskanalys på risker som är rimligt förutsägbara. Det kan exempelvis handla om tänkbar felanvändning av en produkt eller slitage. Tillverkaren ska också skicka sin produkt på provning, dessa provresultat är sedan viktiga och kommer att efterfrågas i en eventuell marknadskontroll.

Vad skiljer harmoniserade standarder från övriga standarder?

Harmoniserade standarder innebär att de anses uppfylla de väsentliga kraven i EU-direktivet.

- Följer du som tillverkare harmoniserade standarder så uppfyller du de säkerhetskrav som gäller för en elprodukt inom hela EU och inte bara i Sverige, förklarar Per Samuelsson.

Harmoniserade standarder tas fram i olika standardiseringskommittéer, oftast utgår man från en internationell standard som anpassas  inom EU och sist nationellt. Standarden får statusen  harmoniserad när den publicerats i Europeiska unionens officiella tidning. På EU:s webbplats finns en lista på harmoniserade standarder.

Hur väljs produkterna ut i marknadskontrollen?

Varje år granskar vi 400 – 500 elektriska produkter. Förra året valdes 478 produkter ut och av dessa fick 323 ett försäljningsförbud av något slag.

- Vi väljer produkter utifrån olika kriterier, exempelvis är det anmälningar som kommit in till myndigheten, det kan vara produkter som tullen uppmärksammat oss på och det kan röra sig om produkter som är populära eller använder ny teknik, säger Per Samuelsson.

Urvalet av produkter baseras även på konsumentbeteende, olika målgrupper och en spridning av kategorier. Exempelvis kontrolleras inte enbart köksmaskiner under ett år, utan marknadskontrollen tar hänsyn till utbudet av elektriska produkter på marknaden.

Vad är det ni granskar på en produkt?

Vi tittar på produkten ur flera aspekter, dels tittar vi på dokumentation och dels gör vi en fysisk provning av produktens säkerhet. Under 2022 kontrollerade vi endast dokumentation på 336 produkter och på 111 produkter granskades både dokumentation och fysisk provning.

- När vi är i en butik gör vi en så kallad okulär besiktning av produkten, det vill säga att vi genom det vi kan se med blotta ögat gör en bedömning om vi ska köpa in den för provning eller inte. När vi handlar från en webbutik kan vi först göra den okulära besiktningen när vi fått den levererad, säger Per Samuelsson.

Elsäkerhetsverket använder oberoende testföretag för att prova elprodukter. Det finns flera oberoende testföretag inom EU och dessa anlitas även av tillverkare för att testa sina produkter.

- Ett testföretag provar produktens säkerhet i ett laboratorium så att produkten är säker för att användas och att den inte orsakar brand. Testföretaget granskar också dokumentationen och de instruktionsmanualer som följer med, säger Per Samuelsson.

Den här dokumentationen granskas

• CE-märkning vilket intygar att tillverkaren följt gällande säkerhetskrav
• Tillverkarens namn och adress
• Om det finns en importör ska namn och adress finnas även till denna
• Teknisk märkning som exempelvis spänning, effekt och IP-klassning
• Spårbarhetsmärkning som exempelvis batchnummer, typbeteckning eller serienummer
• EU-försäkran (i de fall vi köper in produkten)
• Provningsprotokoll som visar att tillverkaren följt standarder

Spårbarhet är viktigt för att myndigheten ska kunna följa en produkt tillbaka till tillverkare eller en importör om tillverkaren finns utanför EU.

Marknadskontroll steg för steg – ett exempelfall

Exemplet utgår från att en produktanmälan kommit in till myndigheten och produkten finns endast att köpa från en butik på nätet.

1. Myndigheten utgår från en inkommen anmälan och beslutar sig för att granska flera produkter av samma typ.
2. Produkterna köps in.
3. Ett första initieringsbrev skickas till återförsäljaren. Här ställs vidare frågor för att nå så högt upp i leveranskedjan som möjligt. Vi vill nå tillverkare om denne finns inom EU, annars är det importören som är den ansvarige vi vill få kontakt med. EU-försäkran och testrapporter begärs in om vi når tillverkare eller importör.
4. Produkt skickas på provning.
5. Myndigheten får in svar från återförsäljare.
6. Granskning påbörjas av den inskickade dokumentationen.
7. Provrapport från testföretag kommer in och granskas i jämförelse med tidigare inskickad dokumentation.
8. Myndigheten skickar en underrättelse för ett eventuellt beslut. Här beskrivs de brister som hittats. Företaget får möjlighet att bemöta de brister som upptäckts. (Här kan företaget välja att åtgärda bristerna frivilligt om de vill).
9. Om företaget väljer att åtgärda bristerna frivilligt avslutas ärendet. I annat fall skickas ett beslut, till exempel försäljningsförbud.
10. Tillverkaren kan välja att överklaga beslutet. Om så sker tar förvaltningsrätten över ärendet.
11. I vissa fall följs beslutet upp efter en tid.

Tillverkare ska alltid skicka in en egen anmälan om de upptäckt en produkt med brister som de är skyldiga att åtgärda frivilligt.

Olika typer av försäljningsförbud

Ett beslut behöver inte innehålla ett försäljningsförbud utan då avslutas ärendet utan anmärkning eller genom att vi överlåter ansvaret att korrigera ett fel till tillverkaren eller importören. Då vi ger försäljningsförbud finns det tre nivåer:

1. Försäljningsförbud – tillverkaren får inte fortsätta tillverka produkten men de som finns hos återförsäljarens lager får säljas slut.
2. Försäljningsförbud med återtag från återförsäljare – tillverkaren får inte fortsätta tillverka produkten och återförsäljarna får inte sälja slut på de som finns i deras lager.
3. Försäljningsförbud med återtag från återförsäljare och slutanvändare innebär att tillverkaren inte får tillverka produkten mer, återförsäljare får inte sälja de produkter som finns på lager och tillverkaren ska informera slutanvändare om beslutet och ta tillbaka de produkter som finns hos slutanvändarna.

Ett försäljningsförbud som inte kräver återtag av något slag rör sig oftast om exempelvis att produkten inte är märkt eller har provats på rätt sätt men inte är farlig enligt vår provning.

Vill du veta mer?

På Elsäkerhetsverkets webbplats hittar du mer information om vårt uppdrag och regler som rör elektriska produkter. Är du tillverkare eller funderar på att importera elektriska produkter kan vi rekommendera vår Handbok När du ska tillverka eller sälja produkter.

Bild: iStock
Text: Sandra Hjelm