Elektrifieringsstrategin - en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering

Strategin tydliggör inriktningen för det fortsatta arbetet och omfattar en mängd åtgärder som ska genomföras under 2022–2024. Det är tydligt att Sverige står inför ett kraftigt ökat elbehov och scenarier pekar på att behovet 2045 kan innebära en fördubbling mot dagens behov på dryga 140 TWh. Det innebär en stor utbyggnad av vårt elsystem och vår elproduktion, men även en omställning av stora delar av samhället, där fossil energi ska ersättas av elenergi. Elektrifieringen kräver ett annat kraftsystem än idag med stort behov av både överföringskapacitet och mer användarflexibilitet i systemet.

Ökning av antalet registrerade elföretag

Kompetensbehovet i branschen är idag redan stort och vår tids elektrifiering kommer öka detta kraftigt. I strategin ingår en nationell kraftsamling kring kompetensförsörjning för elektrifieringen, vilket regeringen avser ta initiativ till.

- Elsäkerhetsverket förväntar sig att denna kraftsamling kommer att generera en ökad mängd av registreringar av elinstallationsföretag som vill in i branschen samt även en ökning av auktorisationsansökningar. Detta tillsammans med den nysatsning som strategin innebär kan även betyda att vi behöver se över och säkerställa myndighetens egna behov av kompetensförsörjning, säger Per Höjevik, chef för Avdelningen analys vid Elsäkerhetsverket.

Ökad elproduktion

Förnyelsebar elproduktion har under senaste åren tillkommit i stor omfattning, en utveckling som kommer att fortsätt. I Energimyndighetens scenarier ökar solelproduktionen tiofalt till år 2045. Även vindkraft ökar kraftigt och byggs nu ut i den högsta takten någonsin, cirka 8 TWh mellan 2021 och 2022, utifrån investeringsbeslut och tillstånd från tidigare år. Idag står kraftslaget för nästa 20 procent av energiproduktionen med drygt 28 TWh per år, och redan 2024 beräknas vindkraften närma sig en årlig produktion om 50 TWh.

Alternativa energikällor

Elektrifieringsstrategin pekar också ut en betydande utveckling av vätgasproduktion och elektrobränslen både för direktdrift av industriprocesser och som bränsle i fordon, men även inom energilagring. Man ser också ett stort behov av små- och storskaliga batterilager för att jämna ut effekttoppar.

Switchad kraftelektronik - nödvändig men kan störa

Sammantaget innebär denna del av elektrifieringen, en mer frekvent användning av switchad kraftelektronik. Tekniken är nödvändig för att effektivt styra moderna vindkraftverk, för att omvandla solenergi till elenergi och för att effektivt lagra energin som vätgas eller i batterier. Det är också en nödvändig teknik för många andra former av energieffektivisering och styrning, exempelvis införandet av lokala likströmsnät i och mellan byggnader. Men switchad kraftelektronik kan även ge upphov till störningar på radiokommunikation, vilket kan yttra sig i att man inte kan lyssna på radio, se på marksänd TV, eller att mobiltäckningen eller hastigheten på det trådlösa nätverket plötsligt blir sämre. Något som är svårt att åtgärda men som går att förebygga.

Fortsatt arbete för störningsfri elektronik

Elsäkerhetsverket har fått ökat anslag för att kunna förstärka sitt arbete med störningsproblematiken och bemöta dessa utmaningar.

- I Elsäkerhetsverkets uppdrag ligger förutom elsäkerhetsaspekterna även störningsfrihet. Med mer kraftelektronik i samhället blir det än viktigare att utrustningarna inte stör varandra och inte heller stör ut olika typer av signaler för kommunikation. Vår tillsyn, marknadskontroll såväl som information får vi nu möjlighet att förstärka, säger Anders Richert, Teknisk direktör och avdelningschef vid Elsäkerhetsverket.

Elektrifieringen kan även komma att omfatta nya typer av anläggningar där ansvaret för kontroll kan bli otydligt. Något som Elsäkerhetsverket fortsatt behöver bevaka, genom att ingå i utredningar, studier och piloter. Innehavaransvaret måste alltid vara tydligt.

Text: Mikael Carlson
Bild: iStock