LEDARE - Elektrifieringen av samhället 2.0 – vilka risker ser försäkringsbranschen?

Vad innebär det ur ett försäkringsperspektiv?

Försäkringsbranschen bedömer risker som prissätts. Nya fenomen prissätts oftast högre till följd av de osäkerhetsfaktorer som finns om framtida skadeutfall. Den genomförandefas vi nu står inför att elektrifiera samhället 2.0 med ny teknik och kanske inte alltid tillräckliga regelverk och kontrollfunktioner på plats. Det ökar osäkerheten hos försäkringsbranschen och riskerna, i vart fall i ett kort perspektiv.

Redan idag (statistik från 2021) inträffar elskador för cirka 1 miljard kronor om året kopplat till 4 100 skador. De vanligaste elskadorna beror på elfel i fasta installationer, följt av kortslutning i apparater och därefter överhettning i produkter eller processer. Kortslutning i batterier ligger alltjämt på en låg nivå, men ökar.

Vad är det då för risker som upplevs?

Ingen har väl undgått elbilens intåg på marknaden och den laddning som behövs. Visserligen bedöms elbilar brinna mer sällan än bensinbilar, men bränderna är svårsläckta och kan orsaka större följdskador, exempelvis i ett flerbilsgarage med många bilar. Det är dock huvudsakligen vid laddningstillfället som risk för elbränder kan uppstå i kontakter och ledningar om detta inte utförts på rätt sätt. Viss risk finns även att skadade batterier, efter en krock, antänder bilen vid ett senare tillfälle.

Elladdning sker även inne i bostaden med batterier till elcyklar och elsparkcyklar. Dessa laddas många gånger under natten. Förutom brandrisken ökar även förgiftningsrisken med de farliga gaser som avges vid brand i litiumjon-batterier.

Med rusande energipriser rusar även villaägarna efter solceller. Det råder ett stort tryck nu. Solceller behöver bli såväl korrekt monterade som installerade. Felaktiga installationer ökar risken för både brand och elskador på person. Det är viktigt att anlita företag som är certifierade och har rätt elbehörighet för denna typ av installation. Det bör enligt vår syn vara obligatoriskt med oberoende efterkontroll såväl efter installation som efter 5-10 år då anläggningen varit utsatt för vind, väta och snö.

Med solceller kommer även önskemål om ellagring. Det är ett nytt område där det råder stor osäkerhet kring teknik och säkerhet. Mer standardiserade och beprövade metoder behöver utvecklas.

Vi importerar många gånger okritiskt billiga elvaror från mindre nogräknade länder via olika handelssidor. En del varor saknar CE-märkning, medan andra inte uppfyller de tekniska kraven trots CE-märkning. Den här handeln är svårstoppad även om Elsäkerhetsverket i samarbete med Tullverket gör stickprovsinsatser där olagliga elvaror upptäcks relativt frekvent.

Det största problemet är emellertid den akuta bristen på elektriker i Sverige. När det blir svårt att få tag på elektriker finns en betydande risk att man frågar grannen eller helt enkelt gör arbetet själv, utan behörighet eller rätt kompetens. Är arbetet inte fackmannamässigt utfört finns en betydande risk för att eventuell försäkringsersättning, vid skada eller brand, väsentligen kommer att reduceras.

Görs tillräckligt för att förhindra elolyckor och elbränder?

Med tillgängliga resurser genomför Elsäkerhetsverket en rad insatser, men självfallet skulle mer kunna åstadkommas med större resurser. Särskilt bör framhållas söktjänsten Koppla Säkert som på ett tydligt sätt beskriver vad vi kan göra själva avseende el och vad vi behöver anlita elektriker till. Den ger även en sökmöjlighet för kontaktuppgifter till elföretag i ditt närområde. Men det finns en stor utmaning för framtidens elbehov – att få fler utbildade elektriker för att tillgodose en hållbar elektrifiering i samhället 2.0.

/Staffan Moberg, jurist vid Svensk Försäkring och medlem i Elsäkerhetsrådet

Bild: iStock