Visselblåsarlagen i korthet
Enligt lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, ska medborgare kunna larma om arbetsrelaterade missförhållanden, både på arbetsplatsen och till en myndighet, utan att behöva drabbas av repressalier eller negativa konsekvenser.
Visselblåsarlagen gäller rapportering av missförhållanden i ett arbetsrelaterat sammanhang. Det missförhållande som man vill rapportera behöver inte ha inträffat i just den verksamhet där man är anställd, men kravet innebär att man ska ha fått kännedom om överträdelsen i en verksamhet relaterad till ens arbete.
Vad är ett missförhållande?
Med missförhållanden menas försummelser eller oegentligheter, oavsett om de beror på medvetet agerande eller oaktsamhet. Hit räknas också försummelser eller oegentligheter som ännu inte har inträffat, men som med stor sannolikhet kommer att inträffa. Även försök att dölja försummelser eller oegentligheter kan utgöra ett missförhållande. Missförhållandet behöver inte vara aktuellt eller pågående.
Vilket skydd har den som visselblåser?
Skyddet för visselblåsare omfattar bland annat skydd i form av ansvarsfrihet och skydd mot repressalier som exempelvis uppsägning, utebliven befordran, ändrade arbetsuppgifter, lönesänkning, negativa vitsord eller hot, diskriminering och trakasserier. Utsätts en visselblåsare ändå för repressalier finns bestämmelser om rätt till skadestånd.
Här kan du läsa mer om vilka skydd det kan handla om.
Skydd i form av ansvarsfrihet
Ansvarsfriheten innebär att du som visselblåser inte får hållas ansvarig för att ha åsidosatt din tystnadsplikt. Tystnadsplikt är alla typer av restriktioner som begränsar din möjlighet att lämna uppgifter, oavsett om det finns reglerat i avtal, praxis, beslut av arbetsgivaren eller lag. Ansvarsfriheten kan också gälla vid inhämtande av information, förutsatt att inhämtandet inte innebär ett lagbrott. Ansvarsfriheten medför ingen rätt att lämna ut handlingar.
Du får inte bryta mot tystnadsplikt enligt lagen om försvarsuppfinningar eller lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter. Ansvarsfriheten gäller inte heller vid så kallad kvalificerad tystnadsplikt. Kvalificerad tystnadsplikt regleras särskilt i offentlighets- och sekretesslagen och innebär att vissa uppgifter är så känsliga att meddelarfriheten inte heller gäller. Det kan vara till exempel uppgifter som gäller Sveriges förhållande till främmande makt där rikets säkerhet är i fara. Ett annat exempel är viss sekretess inom myndigheternas personaladministration.
Detta innebär att du som vill visselblåsa måste känna till de lagar, avtal och beslut som reglerar din tystnadsplikt och också känna till om det är fråga om kvalificerad tystnadsplikt eller inte. Annars kan det vara svårt för dig att avgöra om visselblåsarlagen ger skydd i det specifika fallet.
Skydd mot hindrande åtgärder och repressalier
En verksamhetsutövare får inte hindra eller försöka hindra rapportering eller, på grund av rapportering, vidta repressalier mot en rapporterande person eller någon med koppling till verksamhetsutövaren som bistår den rapporterande personen, exempelvis förtroendevald eller skyddsombud.
Verksamhetsutövaren får inte vidta repressalier mot någon hos verksamhetsutövaren som har koppling till den rapporterande personen så som en anhörig eller en kollega. Verksamhetsutövaren får inte heller vidta repressalier mot en juridisk person som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har en koppling till.
Repressalie begreppet ska tolkas brett och det finns många exempel på bestraffningar som kan leda till skada för en rapporterande person. Det kan handla om följande:
- avstängning, permittering eller uppsägning
- degradering
- utebliven befordran eller fortbildning
- ändrade arbetsuppgifter, arbetsplats eller arbetstider
- lönesänkning
- negativ resultatbedömning eller negativa vitsord
- åläggande
- disciplinåtgärd
- reprimand
- ekonomisk sanktion
- tvång, hot eller trakasserier
- utfrysning
- diskriminering, missgynnande eller orättvis behandling.
Meddelarskydd – för den som är offentligt anställd
Om du är offentligt anställd omfattas du av ett antal grundlagsskyddade rättigheter i form av meddelarfrihet, anskaffarfrihet, efterforskningsförbud och repressalieförbud. Dessa regler gäller parallellt med visselblåsarlagen.
Meddelarfrihet innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljder, kan lämna uppgifter till massmedier för publicering. Detta gäller i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter. Undantag från meddelarfriheten gäller vissa allvarliga brott mot exempelvis rikets säkerhet. Meddelarfriheten innebär dessutom att det är förbjudet att försöka efterforska källor.
Vad är en visselblåsarkanal?
En visselblåsarkanal är en rapporteringskanal där man ska kunna slå larm om missförhållanden och oegentligheter i arbetsrelaterade sammanhang. Elsäkerhetsverket visselblåsarkanaler tillhandahålls av KPMG. Rapporteringen kan göras skriftligt i systemet, muntligt via telefon till KPMG eller genom att lämna informationen vid ett personligt möte med representanter från KPMG.
Elsäkerhetsverkets externa visselblåsarkanal
Elsäkerhetsverket är en av de myndigheter som är behöriga enligt visselblåsarförordningen. Den innebär att personer som arbetar eller på annat sätt utför uppdrag för ett företag som tillverkar, importerar eller distribuerar elektriska produkter, kan slå larm om missförhållanden till oss. Det handlar inte bara om anställda på ett företag. Även praktikanter, konsulter och aktieägare ingår i den skyddade personkretsen.
LÄS MER: Slå larm om missförhållanden
Elsäkerhetsverkets interna visselblåsarkanal
Precis som alla andra offentliga arbetsgivare som har fler än 50 anställda, ska Elsäkerhetsverket tillhandahålla en intern visselblåsarkanal där medarbetare kan slå larm om arbetsrelaterade missförhållanden inom myndigheten som är av allmänt intresse. Förutom anställda vid Elsäkerhetsverket omfattar skyddet i visselblåsarlagen även arbetssökanden, praktikanter, konsulter, personer i myndighetens insynsråd eller andra som har ett arbetsrelaterat sammanhang med Elsäkerhetsverket.
Den interna visselblåsarkanalen nås via myndighetens intranät. Om du tillhör kretsen av rapporteringsberättigade, men inte har åtkomst till Elsäkerhetsverkets intranät, kan du istället kontakta KPMG via telefon 0771-40 16 43. Där kan du lämna uppgifter muntligt, be om att få åtkomst till visselblåsarkanalen för att göra en skriftlig rapportering alternativt be om ett personligt möte med KPMG.
Viktiga undantag från visselblåsarlagen
Observera att visselblåsarlagen inte gäller vid rapportering av:
- säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585), eller
- information som rör nationell säkerhet i verksamhet hos en myndighet inom försvars- och säkerhetsområdet.
Med myndigheter inom försvars- och säkerhetsområdet avses:
- Fortifikationsverket,
- Försvarsmakten,
- Försvarets materielverk,
- Försvarets radioanstalt,
- Försvarsunderrättelsedomstolen,
- Inspektionen för strategiska produkter,
- Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten,
- Säkerhetspolisen,
- Totalförsvarets forskningsinstitut, och
- Totalförsvarets plikt- och prövningsverk.
Lagar, förordningar och direktiv
Visselblåsarlagen
Visselblåsarförordningen
Förordningen innehåller bland annat bestämmelser om vilka myndigheter i Sverige som är behöriga att ha externa visselblåsarkanaler där man kan rapportera om missförhållanden. En av dessa myndigheter är Elsäkerhetsverket.
Förordning (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden
EU:s visselblåsardirektiv
Visselblåsardirektivet är ett EU-direktiv som är implementerat i svensk rätt genom visselblåsarlagen (2021:890) och visselblåsarförordningen (2021:949).
EU-direktiv 2019/1936 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten
En visselblåsning till Elsäkerhetsverkets externa visselblåsarkanal ska handla om ett missförhållande som strider mot någon av följande lagstiftningar:
LVD-direktivet
LVD-direktivet, eller lågspänningsdirektivet, är ett EU-direktiv som säger att "människor, egendom och husdjur ska vara skyddade från skada orsakad av elektriska produkter." Direktivet är implementerat i svensk rätt genom elsäkerhetslagen (2016:732), elsäkerhetsförordningen (2017:218) och Elsäkerhetsverkets föreskrifter (2016:1) om elektrisk utrustning.
EMC-direktivet
EMC-direktivet är ett EU-direktiv som gäller elektromagnetisk kompatibilitet, alltså förmågan hos elektriska apparater och utrustningar att fungera tillsammans utan att störa varandras funktion. Direktivet är implementerat i svensk rätt genom lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet, förordningen (2016:363) om elektromagnetisk kompatibilitet och Elsäkerhetsverkets föreskrifter (2016:3) om elektromagnetisk kompatibilitet.
ATEX-direktivet
ATEX-direktivet är ett EU-direktiv vars syfte är att skydda människors hälsa och säkerhet mot de risker som kan uppstå vid användning av utrustningar i explosionsfarliga miljöer. För Elsäkerhetsverkets del gäller direktivet produkter som utgör elektrisk utrustning. Direktivet är implementerat i svensk rätt genom bland annat Elsäkerhetsverkets föreskrifter (2016:2) om elektrisk utrustning och elektriska skyddssystem avsedda för användning i potentiellt explosiva atmosfärer.
Radioutrustningsdirektivet
Radioutrustningsdirektivet, som även kallas även kallat RE-direktivet eller RED, är ett EU-direktiv som reglerar produkter med radiokomponenter (radioutrustning). För Elsäkerhetsverkets del gäller direktivet produkternas egenskaper när det gäller elsäkerhet. Direktivet är implementerat i svensk rätt genom radioutrustningslagen (2016:392), radioutrustningsförordningen (2016:394) och Post- och telestyrelsens föreskrifter (2016:5) om krav m.m. på radioutrustning.
Leksaksdirektivet
Leksaksdirektivet är ett EU-direktiv om leksakers säkerhet. För Elsäkerhetsverkets del gäller direktivet leksakers elektriska egenskaper (utom strålning). Direktivet är implementerat i svensk rätt genom bland annat lagen (2011:579) om leksakers säkerhet, förordningen (2011:703) om leksakers säkerhet och Elsäkerhetsverkets föreskrifter (2011:1) om elektriska egenskaper för leksaker.
Förordningen om gasanordningar
EU:s förordning om gasanordningar gäller för gasapparater som till exempel. gasolgrillar, gasspisar, terassvärmare och gasoldrivna kylskåp, och riktar sig främst till tillverkare och importörer. För Elsäkerhetsverkets del gäller förordningen gasrelaterade risker som orsakas av faror av elektriskt eller elektromagnetiskt ursprung. Förordningen är implementerat i svensk rätt genom lagen (2018:1178) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar och förordningen (2018:1179) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gasanordningar.
Allmänna produktsäkerhetsdirektivet
Allmänna produktsäkerhetsdirektivet är ett EU-direktiv om produkters säkerhet. En övergripande princip i direktivet är att produkter som säljs till konsumenter inte får utgöra en risk för människors hälsa och säkerhet. För Elsäkerhetsverkets del gäller direktivet produkters elsäkerhet. Direktivet är implementerat i svensk rätt genom produktsäkerhetslagen (2004:451) och produktsäkerhetsförordningen (2004:469).