Frågor och svar

• Elinstallationsföretag, elinstallatörer och andra elyrkespersoner.
• Innehavare av starkströmsanläggningar för produktion eller överföring av el.
• Innehavare av kontaktledningsanläggningar för järnväg, spårväg, tunnelbana och elväg.
• Andra aktörer såsom Installatörsföretagen, Elektrikerförbundet, Energiföretagen, Standard Solutions Group SSG, Trafikverket, SEK Svensk elstandard, konsulter med flera.

Den särskilda kontrollen var tidigare en del av den fortlöpande kontrollen. Innehavaren är nu ansvarig för att utifrån sin riskbedömning säkerställa att de anläggningar som tidigare omfattades av särskild kontroll kontrolleras med hänsyn till dess utförande, ålder, omgivande miljö och användning.

Syftet med att ha krav på rutiner är att anläggnings­innehavaren aktivt ska lära känna sin anläggning och bli medveten om de risker som finns. Utifrån de risker som innehavaren ser ska rutinerna för kontrollen sedan utformas. Detta sätt att reglera gör att den enskilda anläggningens risker blir avgörande för hur kontrollen utformas.

Elsäkerhetsverket vill med denna förändring lyfta den fortlöpande kontrollen och att innehavaren alltid är ansvarig för att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada. Med krav på rutiner som är anpassade utifrån den enskilda anläggningen är förhoppningen att fler kontroller genomförs och att den fortlöpande kontrollens roll som ett verktyg för innehavaren att ta sitt ansvar för en säker elanläggning stärks. Elsäkerhetsverkets bedömning är därför att förändringen inte innebär någon försämring av elsäkerheten, snarare tvärtom.

• Elinstallationsföretag, elinstallatörer och andra elyrkespersoner.
• Innehavare av starkströmsanläggningar.
• Innehavare av kontaktledningsanläggningar för järnväg, spårväg, tunnelbana och elväg.
• Utbildare/skolor för elinstallatörer och elyrkespersoner.
• Andra aktörer såsom Installatörsföretagen IN, Elektrikerförbundet, Energiföretagen, Brandskyddsföreningen/Elektriska nämnden, Standard Solutions Group SSG, SEK Svensk elstandard, konsulter med flera.

• Innehavare av alla typer av starkströmsanläggningar
• Innehavare av elektrisk utrustning som är avsedd att anslutas till en starkströmsanläggning.
• Elinstallationsföretag, elinstallatörer och andra elyrkespersoner.
• Utbildare/skolor för elinstallatörer och elyrkespersoner.
• Andra aktörer såsom Installatörsföretagen IN, Elektrikerförbundet, Energiföretagen, Brandskyddsföreningen/Elektriska nämnden, Standard Solutions Group SSG, konsulter med flera.

Vid framtagande av rutinerna för kontrollerna kanske ni kommer fram till att Elektriska nämndens (EN) besiktningar delvis omhändertar de risker som ni identifierat i er egen riskbedömning och därmed går att implementera i era rutiner. Sannolikt kommer ni även fram till att ni behöver ha ytterligare rutiner för kontroll av anläggningen för att hantera de risker som inte revisionsbesiktningen omfattar, förmodligen med kortare tidsintervall. Exempelvis kan ni behöva ha någon form av rutin för hur personer löpande kan rapportera när elektrisk utrustning som anslutits till anläggningen eller delar av starkströmsanläggningen gått sönder eller annars utgör en fara. Förmodligen finns även behov av att komplettera med ytterligare kontroller av anläggningen som beroende på komplexitet kan utföras av personer utan elteknisk kompetens men ändå bedöms vara lämpliga. Där elteknisk kompetens krävs ska självklart elinstallationsföretag anlitas.

Det finns redan idag krav på att den som har ansvaret för anläggningen ska bedöma riskerna vid anläggningen och se till att varselmärkning finns när det behövs för att varna eller informera om risker som finns på grund av el vid anläggningen.

Föreskrifterna medför inte krav på att göra en särskild riskbedömning för befintliga anläggningar när föreskrifterna träder i kraft.

De anläggningstyper du anger kan omfatta både svagströms- och starkströmsanläggningar. Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1 omfattar endast starkströmsanläggningar.

Starkströmsanläggning = "Anläggning för sådan spänning, strömstyrka eller frekvens som kan vara farlig för personer eller egendom."

Detta innebär inte att regler saknas för svagströmsanläggningar, SEK Svensk elstandard ger exempelvis i SS 437 01 02 "Elinstallationer för lågspänning - Vägledning för anslutning, mätning, placering och montage av el- och teleinstallationer" anvisningar om hur centralutrustningar, don och uttag för diverse svagströmsinstallationer ska vara utförda eller placerade.

Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1

Nya regler om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda

Den 1 december 2022 ersattes de nuvarande reglerna i ELSÄK FS-2008:1 av Elsäkerhetsverkets nya föreskrifter och allmänna råd om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda (2022:1).

• Vad innebär de nya starkströmsföreskrifterna?
• Nyheter och förändringar i ELSÄK-FS 2022:1

I sitt eget hem får man om man har tillräcklig kunskap göra enklare reparationer på apparater som till exempel att byta ut sladdar, sladdkontakter, lamphållare och strömbrytare. Det ska följa tillverkarens anvisningar men vanligtvis kan man ersätta trasig sladd, stickpropp eller skarvsladd men med samma slags materiel som tidigare.

Du får byta fast installerade strömbrytare och vägguttag om de är på högst 16 ampere. Du får inte välja materiel med andra egenskaper utan ska hålla dig till samma typ av materiel. Du kan exempelvis inte sätta in jordade vägguttag om det tidigare satt ojordade uttag.

Det är endast ett registrerat elinstallationsföretag som får byta från ojordat till jordat uttag eftersom det är en ändring av en starkströmsanläggning se 4 § elsäkerhetslagen (2016:732).

Elsäkerhetslag (2016:732) på riksdagens webbplats

Detta rör kabel före elmätare, vi hänvisar därför till elnätbolaget som ansvarar för denna. Frågor om elnätbolagets skyldighet att leverera el hanteras av Energimarknadsinspektionen.
Energimarknadsinspektionens webbplats