Frågor och svar

• Elinstallationsföretag, elinstallatörer och andra elyrkespersoner.
• Innehavare av starkströmsanläggningar för produktion eller överföring av el.
• Innehavare av kontaktledningsanläggningar för järnväg, spårväg, tunnelbana och elväg.
• Andra aktörer såsom Installatörsföretagen, Elektrikerförbundet, Energiföretagen, Standard Solutions Group SSG, Trafikverket, SEK Svensk elstandard, konsulter med flera.

Nej, som innehavare av elanläggningen är ni skyldiga att ta fram dokumenterade rutiner. Sedan kan ni alltid ta hjälp av den avtalade elfirman med framtagandet av rutinerna.

Rutinerna ska utgå från en riskbedömning av din elanläggning. Det betyder att ni måste utgå från hur just er elanläggning är utförd, hur gammal den är, vad den används till m.m. för att bedöma hur rutinerna ska utformas. För de flesta elanläggningar är endast årliga kontroller inte tillräckliga. I rutinerna bör även mer frekventa kontroller finnas med, som exempelvis dagliga kontroller, men det beror som sagt på förutsättningarna för din specifika elanläggning hur ofta din elanläggning ska kontrolleras. Kanske städare/vaktmästare gör en okulär kontroll av elanläggningen dagligen. 

En annan del som är viktig att få med i rutinerna är hur ni som anläggningsinnehavare hanterar eventuella brister som upptäcks. Vart rapporterar man upptäckta brister och vem ser till att bristerna blir åtgärdade? Det är också en del av rutinerna.

Förmodligen finns det tekniskt avancerade delar av vissa elanläggningar som kräver mer ingående kontroller av sakkunniga, där kan en årlig kontroll av ett elinstallationsföretag vara rätt metod.

Starkströmsanläggningar som har tagits i bruk innan den 1 december 2022 får vara utförda enligt äldre bestämmelser. Detta under förutsättning att användningen av anläggningen eller förutsättningarna på något annat sätt inte har ändrats på ett sätt som har väsentlig betydelse för elsäkerheten.

Om du bygger en ny anläggning, alternativt bygger om eller bygger ut en befintlig anläggning, och denna anläggning kommer att tas i bruk efter den 30 november 2022 ska de nya reglerna tillämpas. Det finns dock vissa undantag som rör kravet på skyddsjord och jordfelsbrytare. Dessa undantag finner du i övergångsbestämmelserna till ELSÄK-FS 2022:1.

Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1

För att du ska kunna avgöra om din anläggning behöver förses med skyltning enligt ELSÄK-FS 2022:2 behöver du göra en riskbedömning. Skyltning ska enbart användas om en identifierad elektrisk fara inte kan undvikas eller begränsas genom andra åtgärder.
Det är alltid utifrån den specifika anläggningen som en riskbedömning ska genomföras. Till hjälp finns det allmänna rådet där det finns exempel på vad en riskbedömning bör omfatta, bland annat risk för beröring av spänningssatta anläggningsdelar och risk för uppkomst av ljusbågar.

Antalet skyltar och placeringen av dessa ska anpassas efter den bedömda risken på platsen.

Den särskilda kontrollen var tidigare en del av den fortlöpande kontrollen. Innehavaren är nu ansvarig för att utifrån sin riskbedömning säkerställa att de anläggningar som tidigare omfattades av särskild kontroll kontrolleras med hänsyn till dess utförande, ålder, omgivande miljö och användning.

Syftet med att ha krav på rutiner är att anläggnings­innehavaren aktivt ska lära känna sin anläggning och bli medveten om de risker som finns. Utifrån de risker som innehavaren ser ska rutinerna för kontrollen sedan utformas. Detta sätt att reglera gör att den enskilda anläggningens risker blir avgörande för hur kontrollen utformas.

Elsäkerhetsverket vill med denna förändring lyfta den fortlöpande kontrollen och att innehavaren alltid är ansvarig för att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada. Med krav på rutiner som är anpassade utifrån den enskilda anläggningen är förhoppningen att fler kontroller genomförs och att den fortlöpande kontrollens roll som ett verktyg för innehavaren att ta sitt ansvar för en säker elanläggning stärks. Elsäkerhetsverkets bedömning är därför att förändringen inte innebär någon försämring av elsäkerheten, snarare tvärtom.

Här måste man utgå från vem som är innehavare av starkströmsanläggningen. Till att börja med så får man titta på hur bostadsrättsföreningens stadgar reglerar ansvaret för starkströmsanläggningarna i fastigheten. I de flesta fall överlåter en bostadsrättsförening innehavaransvaret av lägenheternas starkströmsanläggningar till bostadsrättsinnehavarna och i ett sådant fall behöver inte rutinerna dokumenteras. Men om en bostadsrättsförening själv tar innehavaransvaret även för lägenheterna eller för en enskild lägenhet då ska rutinerna för kontrollen dokumenteras.

Det kan även finnas delar av en starkströmsanläggning där innehavaransvaret och kravet på dokumenterade rutiner bör ligga på bostadsrättsföreningen, och då dokumenterade rutiner krävs, exempelvis av anläggningar i gemensamma utrymmen, motorvärmarstolpar och laddboxar som bostadsrättsföreningen ansvarar för.

Oavsett om det ska finnas dokumenterade rutiner eller inte så omfattas anläggningen i bostadsrätten av kravet på fortlöpande kontroll.

Det finns redan idag krav på att den som har ansvaret för anläggningen ska bedöma riskerna vid anläggningen och se till att varselmärkning finns när det behövs för att varna eller informera om risker som finns på grund av el vid anläggningen.

Föreskrifterna medför inte krav på att göra en särskild riskbedömning för befintliga anläggningar när föreskrifterna träder i kraft.

Värden för tillåten beröringsspänning i tabell 1 i ELSÄK-FS 2008:1 överensstämmer inte med de värden för tillåten beröringsspänning som framgår av SS-EN50522-1 beträffande utsatta delar i driftrum och där människor ofta vistas. Därför uttrycks krav på sådana anläggningar nu istället i föreskriftstext medan övriga värden för tillåten beröringsspänning framgår av svensk standard genom kravet på god elsäkerhetsteknisk praxis i 2 kap. 1 §.

Detsamma gäller även för frånkopplingstider för högspänning som tidigare har funnits i olika regler i femte kapitlet. Dessa bestämmelser har nu koncentrerats till en paragraf för bättre läsbarhet och överblick över vilka regler som gäller för frånkopplingstider för alla typer av högspänningsanläggningar. 

Med kvarvarande elektrisk laddning menar vi utrustning som kan lagra elektrisk laddning efter att den frånkopplats från kraftkällan. En kvarvarande elektrisk laddning skapar en elektrisk potential mellan två punkter i en elektrisk krets. Exempel på sådan utrustning är kondensatorbatterier eller energilager, men inte kablar.

Oavsett om privatbostaden brukas enbart för egen del eller om bostaden hyrs ut vissa perioder så omfattas anläggningen av kravet på fortlöpande kontroller. När kravet på dokumenterade rutiner inträder för privata bostäder utgår från omfattningen av uthyrningen. Individuella bedömningar måste alltid göras och det är den huvudsakliga användningen som är avgörande. Hur stor del av året hyrs fritidshuset ut? Till vilka summor uppgår intäkterna? Nyttjas stugförmedlare? Detta är några faktorer som kan beaktas för att avgöra om rutiner ska upprättas.

Hyreslägenheter är inte att betrakta som bostäder för enskilt ändamål då det rör sig om näringsverksamhet. Här har vi innehavare (hyresvärden) som bedriver någon form av näringsverksamhet och därmed är inte anläggningen avsedd för enskilt ändamål. Hyresfastigheter omfattas därmed om kravet på att upprätta dokumenterade rutiner både över lägenheterna och gemensamma ytor/lokaler.