Du är här:

Frågor och svar

Här hittar du svar på vanliga frågor om elsäkerhet och EMC. Du är också välkommen att ställa en fråga till oss.

Din sökning på "starkstr�m" gav 9 träffar
Andra sökte på: s-m�rket, ladda telefonen, elinstallation

Nej. Produkter som ska säljas i Sverige måste vara anpassade för en starkströmsanläggning med nominell spänning mellan fasledare och neutralledare på 230 volt. Detta gäller även om produkten i övrigt är CE-märkt, har EU-försäkran och uppfyller alla andra krav.

Om du har frågor om standard gällande nominell spänning hänvisar vi till SEK Svensk elstandard.

SEK Svensk elstandards webbplats

Kan en bostadsrättsförening likställas med en hyresvärd avseende att de bedriver någon form av näringsverksamhet? I bostadsrättslagens 4 § står det ju ”Upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt skall ske till nyttjande mot ersättning och utan tidsbegränsning”.

Här måste man utgå från vem som är innehavare av starkströmsanläggningen. Till att börja med så får man titta på hur bostadsrättsföreningens stadgar reglerar ansvaret för starkströmsanläggningarna i fastigheten. I de flesta fall överlåter en bostadsrättsförening innehavaransvaret av lägenheternas starkströmsanläggningar till bostadsrättsinnehavarna och i ett sådant fall behöver inte rutinerna dokumenteras. Men om en bostadsrättsförening själv tar innehavaransvaret även för lägenheterna eller för en enskild lägenhet då ska rutinerna för kontrollen dokumenteras.

Det kan även finnas delar av en starkströmsanläggning där innehavaransvaret och kravet på dokumenterade rutiner bör ligga på bostadsrättsföreningen, och då dokumenterade rutiner krävs, exempelvis av anläggningar i gemensamma utrymmen, motorvärmarstolpar och laddboxar som bostadsrättsföreningen ansvarar för.

Oavsett om det ska finnas dokumenterade rutiner eller inte så omfattas anläggningen i bostadsrätten av kravet på fortlöpande kontroll.

Gäller Elsäkerhetsverkets föreskrifter för installation av brandlarm, inbrottslarm, datanät och liknande?

De anläggningstyper du anger kan omfatta både svagströms- och starkströmsanläggningar. Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1 omfattar endast starkströmsanläggningar.

Starkströmsanläggning = "Anläggning för sådan spänning, strömstyrka eller frekvens som kan vara farlig för personer eller egendom."

Detta innebär inte att regler saknas för svagströmsanläggningar, SEK Svensk elstandard ger exempelvis i SS 437 01 02 "Elinstallationer för lågspänning - Vägledning för anslutning, mätning, placering och montage av el- och teleinstallationer" anvisningar om hur centralutrustningar, don och uttag för diverse svagströmsinstallationer ska vara utförda eller placerade.

Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1

Tecknad symbol på verktygslåda för elektriker.

Nya regler om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda

Den 1 december 2022 ersattes de nuvarande reglerna i ELSÄK FS-2008:1 av Elsäkerhetsverkets nya föreskrifter och allmänna råd om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda (2022:1).

Enligt ELSÄK-FS 2022:1 3 kapitlet 6§ ska en starkströmsanläggning vara försedd med den märkning och dokumentation som behövs för att anläggningens olika delar entydigt ska kunna identifieras för drift och underhåll. Dokumentationen ska finnas på svenska och det språk som är lämpligt för de personer som ska ta del av dokumentationen.

Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1

Läs mer om elcentralen på vår webbplats

När det gäller de nya rutinerna för fortlöpande kontroll av starkströmsanläggningar, "räcker" det att vi tecknar ett avtal med en elfirma som årligen går igenom elanläggningarna i våra fastigheter utifrån de nya föreskrifterna?

Nej, som innehavare av elanläggningen är ni skyldiga att ta fram dokumenterade rutiner. Sedan kan ni alltid ta hjälp av den avtalade elfirman med framtagandet av rutinerna.

Rutinerna ska utgå från en riskbedömning av din elanläggning. Det betyder att ni måste utgå från hur just er elanläggning är utförd, hur gammal den är, vad den används till m.m. för att bedöma hur rutinerna ska utformas. För de flesta elanläggningar är endast årliga kontroller inte tillräckliga. I rutinerna bör även mer frekventa kontroller finnas med, som exempelvis dagliga kontroller, men det beror som sagt på förutsättningarna för din specifika elanläggning hur ofta din elanläggning ska kontrolleras. Kanske städare/vaktmästare gör en okulär kontroll av elanläggningen dagligen. 

En annan del som är viktig att få med i rutinerna är hur ni som anläggningsinnehavare hanterar eventuella brister som upptäcks. Vart rapporterar man upptäckta brister och vem ser till att bristerna blir åtgärdade? Det är också en del av rutinerna.

Förmodligen finns det tekniskt avancerade delar av vissa elanläggningar som kräver mer ingående kontroller av sakkunniga, där kan en årlig kontroll av ett elinstallationsföretag vara rätt metod.

Vid elbesiktning av några kyrkor krävde besiktningsmannen att den gamla elinstallationen som är utförd på trettiotalet byts ut för att befintliga belysningsarmaturer skall erhålla skyddsjord. Gäller inte de föreskrifter som installationerna var utformade efter på trettiotalet?

Det är riktigt att utförandeföreskrifterna inte är retroaktiva, vilket innebär att även äldre föreskrifter fortfarande gäller för äldre starkströmsanläggningar. En befintlig anläggning skall minst uppfylla de föreskrifter som gällde då anläggningen togs i bruk.

Dock är det viktigt att ha i beaktande att anläggningsinnehavaren fortlöpande ska kontrollera anläggningen så att den är säker. Bedöms anläggningen inte längre vara i elsäkert skick måste åtgärder vidtas.

I övergångsbestämmelserna i föreskriften ELSÄK-FS 2022:1 återfinns följande skrivning: Om en anläggnings användning eller förutsättningar har ändrats på ett sätt som har väsentlig betydelse för elsäkerheten ska dock de nya bestämmelserna tillämpas.

Elsäkerhetsverket kan inte bedöma detta baserat enbart på en inkommen fråga utan gör detta i förekommande fall i enskilda tillsynsärenden.

Efter en ombyggnad upptäcker vi att byggföretaget som utfört jobbet har skruvat gipsskivor utanpå befintliga väggar så att flera eldosor hamnat bakom gipsskivorna. De är nu omöjliga att nå och identifiera. Vad säger regelverket om detta?

Följande finns att läsa då det gäller din fråga beträffande eldosor och motsvarande anslutningspunkter som dolts bakom nya väggar:

Elsäkerhetsverkets föreskrifter 3 kapitlet 6 § ELSÄK-FS 2022:1 säger bland annat att

”En starkströmsanläggning ska vara försedd med den märkning och dokumentation som behövs för att anläggningens olika delar entydigt ska kunna identifieras för drift och underhåll.”

Vidare hänvisar föreskrifterna till svensk standard vad gäller utförande av elinstallationer. I Elinstallationsreglerna, SS 436 40 00 utgåva 4, punkt 526.3 sägs att

”Alla förbindningar ska vara tillgängliga för besiktning, provning och underhåll med följande undantag: ….” (De angivna undantagen är inte tillämpliga på din fråga).

Tecknad symbol på verktygslåda för elektriker.

Nya regler om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda

Den 1 december 2022 ersattes de nuvarande reglerna i ELSÄK FS-2008:1 av Elsäkerhetsverkets nya föreskrifter och allmänna råd om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda (2022:1).

Vid nedgrävning av elkablar i mark behöver man ibland lägga kabeln i rör. Måste det vara speciella rör för just elkabel eller får man använda till exempel rör för telekablar, optofiber eller liknande? De ser ut att vara ganska lika förutom färgen. Är färgen på rören avgörande?

Det finns regler för hur kabelförläggning och märkning i mark ska utföras. Exempelvis när och om det erfordras skyddsrör, vilka typer av skyddsrör och markeringsband inklusive färg som gäller, förläggningsdjup på kablar och rör med mera.

Gul är den färg som vanligen används för skyddsrör som används för starkströmskablar. Förläggning av skyddsrör är ett elinstallationsarbete, det vill säga att endast ett registrerat elinstallationsföretag får utföra dessa arbeten.

Utförande av elinstallationer regleras i grunden av föreskriften ELSÄK-FS 2022:1. I föreskriftens 2 kap 1§ framgår att om svensk standard tillämpas som komplement till föreskrifterna anses anläggningen utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis.

Standarden SS 424 14 37 utgåva 6 "Kabelförläggning i mark" innehåller detaljer kring din fråga. Där framgår inte bara färg på skyddsrör, utan även andra fordringar kring rörens utförande.

Det är SEK  Svensk elstandard som besvarar detaljfrågor kring standarder.

Nej, din jordfelsbrytare ska inte påverkas av detta. En utredning från Luleå tekniska universitet bekräftar att jordfelsbrytare av typ A ger ett fullgott skydd för vanliga bostäder, även när grannarna installerat solcellsanläggningar eller laddar elbilen hemma. 

Fördjupad information

Utredningen (Energiforskrapport 2021:819) har inte berört de tilläggskrav i Elinstallationsreglerna som gäller jordfelsbrytare av typ B för solcellsanläggningar eller laddningsstationer/laddboxar. Jordfelsbrytare som sitter i direkt anslutning till en solcellsanläggning eller laddningsstation/laddbox kan utsättas för likströmmar och behöver då vara avsedda för detta.

Frågan om risken för att likströmmar från en elanläggning kan spridas över till andra elanläggningar och där störa funktionen hos en jordfelsbrytare typ A, lyftes av Installationsföretagen under 2019. Elsäkerhetsverket fick genast en mängd frågor om detta från oroliga bostadsägare, men bedömde att risken för störningar i jordfelsbrytarens funktion var mycket liten. För laddboxar finns krav på skydd mot likströmsfelströmmar och för omriktare till solcellsanläggningar finns krav på hur mycket likström som får ledas ut på nätet. Dessutom gör egenskaperna i det lokala elnätet att spridningen av likströmmar mellan elanläggningar kraftigt begränsas. Således kan inte en elanläggning utsättas för likströmmar från andra närliggande elanläggningar i en sådan omfattning att det kan påverka en jordfelsbrytare av typ A, vilket rapporten från Luleå tekniska universitet bekräftar.

Så här ser reglerna ut

Enligt 2 kap 1 § ELSÄK-FS 2022:1 ska starkströmsanläggningar vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis, uppfyllandet av detta kan bland annat göras genom att följa standarden SS 436 40 00 "Elinstallationsreglerna" där det i utgåva 4 under punkt 411.3.3 framgår att alla uttag upp till 32A som används av ordinära personer och är avsedda för allmänbruk ska skyddas av jordfelsbrytare. 

Vilken typ av jordfelsbrytare som ska användas beror på elanläggningen, men för vanliga bostäder utan solceller eller laddbox gäller normalt typ A. För laddningsstationer/laddboxar finns tilläggskrav i Elinstallationsreglerna, SS 436 40 00, avsnitt 722.531.2.3.4. Där krävs att åtgärder mot likströmsfelströmmar vidtas, förutom när sådant skydd finns inbyggt i laddningsstationen. Alltså ska jordfelsbrytare av typ B användas, eller jordfelsbrytare av typ A, samt utrustning som säkerställer frånkoppling vid felströmmar som är högre än 6 mA likström. För solcellsanläggningar finns ett liknande tillägg i Elinstallationsreglerna avsnitt 712.531.2.3.101, som kräver att där jordfelsbrytare används som skydd för solcellsanläggningar, ska de vara av typ B.

Utifrån utredningens resultat bedömer Elsäkerhetsverket att nuvarande krav i regelverket är fullgott för bostäder. Krav på jordfelsbrytare typ B har inte varit föremål för utredningen och påverkas heller inte av slutsatserna i rapporten. Elsäkerhetsverket bedömer därmed att dagens regelverk även i detta avseende är korrekt.

Läs mer om ämnet