- Startsida
- /
- Frågor och svar
Frågor och svar
Här hittar du svar på vanliga frågor om elsäkerhet och EMC. Du är också välkommen att ställa en fråga till oss.
Petskydd
Vilka krav gäller enligt Elsäkerhetsverkets regelverk för att petskydd ska finnas på vägguttag som hänger ner från taket i en skola? Är det någon skillnad om det är en skarvsladd eller om det är ett fast anslutet eluttag i taket?
I 4 kapitlet 2 § i Elsäkerhetsverkets föreskrift ELSÄK-FS 2022:1 framgår att nätanslutna uttag för allmänbruk i en lågspänningsanläggning ska antingen vara petskyddade eller utföras eller placeras så att risken för barnolycksfall begränsas.
Med barn avses personer upp till 18 år.
Det finns inget generellt krav på att uttag tillhörande en skarvsladd skall vara försedda med petskydd. I 17 och 18 §§ elsäkerhetslagen (2016:732) finns det däremot krav på att den som innehar eller använder elektriskt utrustning, svarar för att den används på ett säkert sätt. Man ska också följa tillverkarens anvisningar om hur produkterna skall användas för att vara säkra.
Säkerhetsnivån med avseende på barnolycksfall sänks genom att använda en skarvsladd med uttag som inte är petskyddat i en miljö där det på övriga uttag finns krav på att de är utförda så att risken för barnolycksfall begränsas.
Många uttag som är försedda med upphängningsbygel har lock som är återfjädrade, Elsäkerhetsverkets bedömning är att locket inte kan jämställas med petskydd som är placerade i uttagsbrunnen.
Om den nedhängande ledningen är ansluten direkt till en dosa i taket dvs inte till ett fast uttag räknas uttaget som en del av den fasta elanläggningen och ska därför ha ett inbyggt petskydd.
Elsäkerhetsverket har fått in ett flera anmälningar om elolyckor och tillbud där elever har stoppat in saker i ej petskyddade eluttag, bland annat i uttag hängande från taket i skolor, med bland annat detta som grund anser myndigheten att det är olämpligt att ha uttagsbrunnar som saknar petskydd i en miljö avsedd för barn oberoende hur elanläggningen är utförd.
Vad innebär skyddsmetoden "isolerad miljö"?
Det talas om skyddsmetoden "isolerad miljö" i 4 kapitlet 1 § ELSÄK-FS 2008:1. Vad innebär "isolerad miljö"?
Detta handlar om elanläggningar som ursprungligen uppfördes fram till 1994 då kraven på skyddsjordning av alla uttag i bostäder fastställdes. "Isolerad miljö" innebär att ett utrymme inte får ha någon ledande del som är ansluten till skyddsjord. I och med det så finns det ingen risk för strömgenomgång.
"Isolerad miljö" innebär att ett utrymme inte får ha någon ledande del som är ansluten till skyddsjord. I och med det så finns det ingen risk för strömgenomgång.
Uttagen i dessa utrymmen ska vara ojordade. Väljer man att installera ett skyddsjordat uttag i det utrymmet så är miljön inte längre isolerad. Då måste alla uttag och all fast installerad utrustning förses med skyddsjord. Det är sedan 1994 inte tillåtet att utföra nyinstallationer av elanläggningar med skyddsmetoden "isolerad miljö".
Nya regler om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda
Den 1 december 2022 ersattes de nuvarande reglerna i ELSÄK FS-2008:1 av Elsäkerhetsverkets nya föreskrifter och allmänna råd om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda (2022:1).
Vad menas med "allvarliga konsekvenser"?
I föreskrifterna ELSÄK-FS 2008:1 står det att om allvarliga konsekvenser kan uppstå vid avbrott behöver jordfelsbrytare inte vara ansluten eller att separat jordfelsbrytare kan vara ansluten. Vad menas med allvarliga konsekvenser?
Begreppet "allvarlig konsekvens" ska tolkas restriktivt. Med allvarlig konsekvens menas att konsekvensen av att jordfelsbrytaren löser ut blir en allvarlig person- eller sakskada. Exempel på detta kan vara livsuppehållande medicinsk utrustning eller spänningsmatning till andra skyddssystem.
Förstörd mat eller andra sakskador som omfattas av normala försäkringar klassas inte som allvarliga konsekvenser.
Nya regler om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda
Den 1 december 2022 ersattes de nuvarande reglerna i ELSÄK FS-2008:1 av Elsäkerhetsverkets nya föreskrifter och allmänna råd om hur starkströmsanläggningar ska vara utförda (2022:1).
Jag har tänkt köpa en elmotor från Kina, som saknar CE-märkning. Kan jag använda den?
Vårt råd är att inte köpa produkter som inte är CE-märkta och tillverkaren ska inte heller sälja produkter som inte är CE-märkta.
Om du ändå väljer privatimport är du själv ansvarig som ägare för att apparaten uppfyller de väsentliga kraven i gällande produktlagstiftning om bland annat elsäkerhet och EMC. Även om motorn används enbart för eget bruk ska den märkas och i övrigt uppfylla samma krav som vid en CE-märkning av produkten. Bland annat ska säkerhets- och skyddskraven uppfyllas som framgår av 16-19§§ elsäkerhetslagen (2016:732) och säkerhetskrav i fråga om elektrisk utrustning i 13-22§§ elsäkerhetsförordningen (2017:218).
Regler om elektriska produkter
Vid fast anslutning av elmotorn till svensk elanläggning ska arbetet utföras av ett registrerat elinstallationsföretag och utrustningen ska vara CE märkt. Om motorn är försedd med svensk stickpropp behövs ingen särskild auktorisation för anslutning.
Jordade uttag i ojordat rum
Jag har ett rum med ett 2-vägs ojordat uttag. Kan man i det uttaget koppla in dels en dator och dels en 5-vägs grendosa med jordade uttag där jag kopplar in exempelvis externa hårddiskar och bordslampor?
Det är viktigt att inte blanda olika uttag. Man ska inte föra in jord i ett utrymme där uttagen är ojordade. Om du sätter både datorn och grendosan i ojordade uttag blir båda dessa ojordade. Det finns ju ingen jord i grendosan i sig.
Om en jordad produkt ansluts i ett ojordat uttag riskerar en av säkerhetsåtgärderna vid ett första fel på en produkt, till exempel ett fel i isolationen, att försvinna. I första hand bör du då överväga att anlita ett registrerat elinstallationsföretag och jorda samtliga uttag i rummet. Ett rum i huset som är torrt och väl isolerat från jord kan dock i vanliga fall bidra till att bibehålla säkerheten på en godtagbar säker nivå. Det är då viktigt att tänka på att inte föra in jord på något annat sätt, till exempel genom att dra in en skarvsladd från ett annat rum.
Datorutrustning men även annan utrustning kan däremot vara känslig för statisk elektricitet och radiostörningar. Skyddsjordledaren används ofta till att avleda statiska laddningar och till att hjälpa till så att det inte blir problem med störningar. Det kan vara besvärligt och i värsta fall kan produkterna gå sönder. Om man får sådana problem får man antingen lov att byta rum med utrustningen eller jorda samtliga uttag i utrymmet.
Nytt kylskåp i ojordad lägenhet
Min hyreslägenhet är byggd på 40-talet. Elanläggningen i hela lägenheten är ojordad. Nu är det dags att byta kylskåp, och jag undrar om det inte måste vara jordat uttag till ett nytt kylskåp?
Eftersom hela elanläggningen i din lägenhet är ojordad så är den troligtvis utförd med skyddsmetoden "isolerad miljö", som var vanlig och tillåten förr i tiden, dock inte i kök där det krävdes jordade uttag vid vissa platser och för viss utrustning. Att hela din elanläggning är ojordad innebär alltså att den troligtvis inte uppfyller de krav som gällde när den byggdes.
Vi rekommenderar att du uppmärksammar hyresvärden på att elanläggningen troligtvis brister i elsäkerhet och att den därför behöver kontrolleras så att eventuella brister kan åtgärdas.
Får anställda inom secondhandbranschen reparera belysningar och elapparater utan att ha auktorisation som elinstallatör?
Det krävs inte auktorisation som elinstallatör för att göra reparationer på elektriska produkter, men man måste ha tillräcklig kunskap. Tillverkarens anvisningar ska följas vid reparation och då kan man göra reparationer som till exempel att byta ut sladdar, stickpropp, lamphållare och stickproppar men med samma slags materiel som tidigare.
När sedan denna produkt tillhandahålls på marknaden är huvudregeln att den ekonomiska aktör som säljer har ansvar att se till att den är säker att använda. Säkerhetskraven ska uppfyllas oavsett om produkten är ny eller begagnad. I huvudsak kan man tänka sig två olika situationer för återanvändning av elektriska produkter som faller in under Elsäkerhetsverkets regler.
En aktör tillhandahåller en helt orörd elektrisk produkt eller reparerad i enlighet med tillverkarens anvisningar.
Den som tillhandahåller produkten har alltid ansvar för att produkten ska vara säker och uppfylla kraven på elsäkerhet och även ha skriftliga säkerhetsanvisningar på svenska. Motsvarande gäller även att skyddskraven beträffande direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) ska vara uppfyllda.
Om det gäller antikviteter eller om köparen väljer att tydligt informera om att produkten behöver repareras före användning kan vissa krav i Produktsäkerhetslagen (2004:451) falla bort annars gäller även den om produkten är avsedd eller kan komma att användas av konsumenter.
Om en ekonomisk aktör tillhandahåller en elektrisk produkt som först byggs om eller ändras på ett sätt som påverkar elsäkerhet, LVD eller EMC eller om aktören inte följer tillverkarens anvisningar vid reparation, så blir den som tillhandahåller den elektriska produkten ansvarig som tillverkare. Detta innebär att olika krav ska uppfyllas, till exempel CE-märkning inom spänningsgränserna för LVD eller EMC och att kunna visa att produkten uppfyller de väsentliga kraven i alla tillämpliga direktiv införlivade i svensk lagstiftning.
Skyldigheter i fråga om elektrisk utrustning finns i 16-19§§ elsäkerhetslagen (2016:732) och säkerhetskrav i fråga om elektrisk utrustning finns i 13-22§§ elsäkerhetsförordningen (2017:218).
Påverkas min jordfelsbrytare av grannarnas solceller och elbilsladdare?
Nej, din jordfelsbrytare ska inte påverkas av detta. En utredning från Luleå tekniska universitet bekräftar att jordfelsbrytare av typ A ger ett fullgott skydd för vanliga bostäder, även när grannarna installerat solcellsanläggningar eller laddar elbilen hemma.
Fördjupad information
Utredningen (Energiforskrapport 2021:819) har inte berört de tilläggskrav i Elinstallationsreglerna som gäller jordfelsbrytare av typ B för solcellsanläggningar eller laddningsstationer/laddboxar. Jordfelsbrytare som sitter i direkt anslutning till en solcellsanläggning eller laddningsstation/laddbox kan utsättas för likströmmar och behöver då vara avsedda för detta.
Frågan om risken för att likströmmar från en elanläggning kan spridas över till andra elanläggningar och där störa funktionen hos en jordfelsbrytare typ A, lyftes av Installationsföretagen under 2019. Elsäkerhetsverket fick genast en mängd frågor om detta från oroliga bostadsägare, men bedömde att risken för störningar i jordfelsbrytarens funktion var mycket liten. För laddboxar finns krav på skydd mot likströmsfelströmmar och för omriktare till solcellsanläggningar finns krav på hur mycket likström som får ledas ut på nätet. Dessutom gör egenskaperna i det lokala elnätet att spridningen av likströmmar mellan elanläggningar kraftigt begränsas. Således kan inte en elanläggning utsättas för likströmmar från andra närliggande elanläggningar i en sådan omfattning att det kan påverka en jordfelsbrytare av typ A, vilket rapporten från Luleå tekniska universitet bekräftar.
Så här ser reglerna ut
Enligt 2 kap 1 § ELSÄK-FS 2022:1 ska starkströmsanläggningar vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis, uppfyllandet av detta kan bland annat göras genom att följa standarden SS 436 40 00 "Elinstallationsreglerna" där det i utgåva 4 under punkt 411.3.3 framgår att alla uttag upp till 32A som används av ordinära personer och är avsedda för allmänbruk ska skyddas av jordfelsbrytare.
Vilken typ av jordfelsbrytare som ska användas beror på elanläggningen, men för vanliga bostäder utan solceller eller laddbox gäller normalt typ A. För laddningsstationer/laddboxar finns tilläggskrav i Elinstallationsreglerna, SS 436 40 00, avsnitt 722.531.2.3.4. Där krävs att åtgärder mot likströmsfelströmmar vidtas, förutom när sådant skydd finns inbyggt i laddningsstationen. Alltså ska jordfelsbrytare av typ B användas, eller jordfelsbrytare av typ A, samt utrustning som säkerställer frånkoppling vid felströmmar som är högre än 6 mA likström. För solcellsanläggningar finns ett liknande tillägg i Elinstallationsreglerna avsnitt 712.531.2.3.101, som kräver att där jordfelsbrytare används som skydd för solcellsanläggningar, ska de vara av typ B.
Utifrån utredningens resultat bedömer Elsäkerhetsverket att nuvarande krav i regelverket är fullgott för bostäder. Krav på jordfelsbrytare typ B har inte varit föremål för utredningen och påverkas heller inte av slutsatserna i rapporten. Elsäkerhetsverket bedömer därmed att dagens regelverk även i detta avseende är korrekt.
Läs mer om ämnet
- Jordfelsbrytare tåligare än förväntat (nyhetsartikel hos Elsäkerhetsverket)
- Nix, JFB störs inte av solceller (nyhetsartikel hos Elinstallatören)
- Jordfelsbrytare påverkas inte av solceller och elbilsladdare (nyhetsartikel hos Energiforsk)
- Jordfelsbrytare och komponenter från DC till 150kHz – en riskbedömning (Energiforskrapport 2021:819)