Frågor och svar

Den särskilda kontrollen var tidigare en del av den fortlöpande kontrollen. Innehavaren är nu ansvarig för att utifrån sin riskbedömning säkerställa att de anläggningar som tidigare omfattades av särskild kontroll kontrolleras med hänsyn till dess utförande, ålder, omgivande miljö och användning.

Syftet med att ha krav på rutiner är att anläggnings­innehavaren aktivt ska lära känna sin anläggning och bli medveten om de risker som finns. Utifrån de risker som innehavaren ser ska rutinerna för kontrollen sedan utformas. Detta sätt att reglera gör att den enskilda anläggningens risker blir avgörande för hur kontrollen utformas.

Elsäkerhetsverket vill med denna förändring lyfta den fortlöpande kontrollen och att innehavaren alltid är ansvarig för att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada. Med krav på rutiner som är anpassade utifrån den enskilda anläggningen är förhoppningen att fler kontroller genomförs och att den fortlöpande kontrollens roll som ett verktyg för innehavaren att ta sitt ansvar för en säker elanläggning stärks. Elsäkerhetsverkets bedömning är därför att förändringen inte innebär någon försämring av elsäkerheten, snarare tvärtom.

Vid framtagande av rutinerna för kontrollerna kanske ni kommer fram till att Elektriska nämndens (EN) besiktningar delvis omhändertar de risker som ni identifierat i er egen riskbedömning och därmed går att implementera i era rutiner. Sannolikt kommer ni även fram till att ni behöver ha ytterligare rutiner för kontroll av anläggningen för att hantera de risker som inte revisionsbesiktningen omfattar, förmodligen med kortare tidsintervall. Exempelvis kan ni behöva ha någon form av rutin för hur personer löpande kan rapportera när elektrisk utrustning som anslutits till anläggningen eller delar av starkströmsanläggningen gått sönder eller annars utgör en fara. Förmodligen finns även behov av att komplettera med ytterligare kontroller av anläggningen som beroende på komplexitet kan utföras av personer utan elteknisk kompetens men ändå bedöms vara lämpliga. Där elteknisk kompetens krävs ska självklart elinstallationsföretag anlitas.

De allmänna bestämmelserna i 3-11 §§ gäller för alla starkströmsanläggningar där det finns behov av skyltning. Sedan finns det särskilda bestämmelser i 12-25 §§ som gäller för vissa typer av starkströmsanläggningar. I de särskilda bestämmelserna har myndigheten redan tagit ställning till att det krävs skyltning och i vissa falla också var dessa ska placeras. Även om din anläggning omfattas av de särskilda reglerna så gäller de allmänna bestämmelserna för din anläggning. Detta innebär att du kan behöva upprätta en riskbedömning för att omhänderta det kvarvarande skyltningsbehovet för andra delar av anläggningen, än de som täcks av de särskilda bestämmelserna. De allmänna bestämmelserna utgör således alltid grundkraven, oavsett typ av starkströmsanläggning.

När du använder dammsugaren ska du se till att du inte suger på en fuktig yta om inte dammsugaren är särskilt anpassad för ändamålet. Använd i första hand uttag som skyddas av jordfelsbrytare, som till exempel uttaget i badrummet. Se till att alla ytor i badrummet är torra och att inte kabeln kläms i dörren.

När det gäller EU-försäkran beror det på vilka direktiv produkten omfattas av. I LVD- och EMC-direktivet finns inte krav att EU-försäkran ska följa med produkten. I vissa andra direktiv finns sådana krav, så när du inventerar vilka direktiv som gäller för produkten måste du kolla upp detta särskilt.

Bruksanvisning och säkerhetsinformation på svenska måste dock alltid följa med produkten.

Tänk också på att vissa köpare kan kräva att få se EU-försäkran som en del i deras kvalitetskontroll men det är en avtalsrättslig fråga.