Frågor och svar

Här måste man utgå från vem som är innehavare av starkströmsanläggningen. Till att börja med så får man titta på hur bostadsrättsföreningens stadgar reglerar ansvaret för starkströmsanläggningarna i fastigheten. I de flesta fall överlåter en bostadsrättsförening innehavaransvaret av lägenheternas starkströmsanläggningar till bostadsrättsinnehavarna och i ett sådant fall behöver inte rutinerna dokumenteras. Men om en bostadsrättsförening själv tar innehavaransvaret även för lägenheterna eller för en enskild lägenhet då ska rutinerna för kontrollen dokumenteras.

Det kan även finnas delar av en starkströmsanläggning där innehavaransvaret och kravet på dokumenterade rutiner bör ligga på bostadsrättsföreningen, och då dokumenterade rutiner krävs, exempelvis av anläggningar i gemensamma utrymmen, motorvärmarstolpar och laddboxar som bostadsrättsföreningen ansvarar för.

Oavsett om det ska finnas dokumenterade rutiner eller inte så omfattas anläggningen i bostadsrätten av kravet på fortlöpande kontroll.

Oavsett om privatbostaden brukas enbart för egen del eller om bostaden hyrs ut vissa perioder så omfattas anläggningen av kravet på fortlöpande kontroller. När kravet på dokumenterade rutiner inträder för privata bostäder utgår från omfattningen av uthyrningen. Individuella bedömningar måste alltid göras och det är den huvudsakliga användningen som är avgörande. Hur stor del av året hyrs fritidshuset ut? Till vilka summor uppgår intäkterna? Nyttjas stugförmedlare? Detta är några faktorer som kan beaktas för att avgöra om rutiner ska upprättas.

Hyreslägenheter är inte att betrakta som bostäder för enskilt ändamål då det rör sig om näringsverksamhet. Här har vi innehavare (hyresvärden) som bedriver någon form av näringsverksamhet och därmed är inte anläggningen avsedd för enskilt ändamål. Hyresfastigheter omfattas därmed om kravet på att upprätta dokumenterade rutiner både över lägenheterna och gemensamma ytor/lokaler.

Det är den huvudsakliga användningen av starkströmsanläggningen som är avgörande för kravet på dokumenterade rutiner. Är den huvudsakliga användningen av anläggningen enskilt ändamål så krävs inga dokumenterade rutiner. Är den huvudsakliga användningen istället affärsrörelsen så omfattas din anläggning av kravet på att ha dokumenterade rutiner.

Kravet på kontroll och att ha rutiner för denna gäller dock för alla anläggningar oavsett vad de används till, det är bara kravet på dokumentation av rutinerna som undantas om anläggningen används för enskilt ändamål.

Vägledning för fortlöpande kontroll

Nej. Däremot omfattas egenkontrollprogrammet av Elsäkerhetsverkets tillsyn, så det blir aktuellt att visa upp dina rutiner med mera i egenkontrollprogrammet vid tillsyn.

Framförallt är egenkontrollprogrammet ditt eget verktyg för att se till att din verksamhet bedrivs i enlighet med de krav som gäller.

Vid framtagande av rutinerna för kontrollerna kanske ni kommer fram till att Elektriska nämndens (EN) besiktningar delvis omhändertar de risker som ni identifierat i er egen riskbedömning och därmed går att implementera i era rutiner. Sannolikt kommer ni även fram till att ni behöver ha ytterligare rutiner för kontroll av anläggningen för att hantera de risker som inte revisionsbesiktningen omfattar, förmodligen med kortare tidsintervall. Exempelvis kan ni behöva ha någon form av rutin för hur personer löpande kan rapportera när elektrisk utrustning som anslutits till anläggningen eller delar av starkströmsanläggningen gått sönder eller annars utgör en fara. Förmodligen finns även behov av att komplettera med ytterligare kontroller av anläggningen som beroende på komplexitet kan utföras av personer utan elteknisk kompetens men ändå bedöms vara lämpliga. Där elteknisk kompetens krävs ska självklart elinstallationsföretag anlitas.

Nej, som innehavare av elanläggningen är ni skyldiga att ta fram dokumenterade rutiner. Sedan kan ni alltid ta hjälp av den avtalade elfirman med framtagandet av rutinerna.

Rutinerna ska utgå från en riskbedömning av din elanläggning. Det betyder att ni måste utgå från hur just er elanläggning är utförd, hur gammal den är, vad den används till m.m. för att bedöma hur rutinerna ska utformas. För de flesta elanläggningar är endast årliga kontroller inte tillräckliga. I rutinerna bör även mer frekventa kontroller finnas med, som exempelvis dagliga kontroller, men det beror som sagt på förutsättningarna för din specifika elanläggning hur ofta din elanläggning ska kontrolleras. Kanske städare/vaktmästare gör en okulär kontroll av elanläggningen dagligen. 

En annan del som är viktig att få med i rutinerna är hur ni som anläggningsinnehavare hanterar eventuella brister som upptäcks. Vart rapporterar man upptäckta brister och vem ser till att bristerna blir åtgärdade? Det är också en del av rutinerna.

Förmodligen finns det tekniskt avancerade delar av vissa elanläggningar som kräver mer ingående kontroller av sakkunniga, där kan en årlig kontroll av ett elinstallationsföretag vara rätt metod.

Du ska göra en registrering för varje företag. Ett organisationsnummer = ett företag = en registrering.

Om du vill ha olika rutiner för olika verksamhetsställen anger du detta i ditt egenkontrollprogram, men alla verksamhetsställen inom ett och samma företag omfattas av samma registrering. Det innebär att du registrerar ditt företag för alla förekommande verksamhetstyper, även om viss verksamhet bara utförs på ett av flera verksamhetsställen.

Den särskilda kontrollen var tidigare en del av den fortlöpande kontrollen. Innehavaren är nu ansvarig för att utifrån sin riskbedömning säkerställa att de anläggningar som tidigare omfattades av särskild kontroll kontrolleras med hänsyn till dess utförande, ålder, omgivande miljö och användning.

Syftet med att ha krav på rutiner är att anläggnings­innehavaren aktivt ska lära känna sin anläggning och bli medveten om de risker som finns. Utifrån de risker som innehavaren ser ska rutinerna för kontrollen sedan utformas. Detta sätt att reglera gör att den enskilda anläggningens risker blir avgörande för hur kontrollen utformas.

Elsäkerhetsverket vill med denna förändring lyfta den fortlöpande kontrollen och att innehavaren alltid är ansvarig för att anläggningen ger betryggande säkerhet mot personskada och sakskada. Med krav på rutiner som är anpassade utifrån den enskilda anläggningen är förhoppningen att fler kontroller genomförs och att den fortlöpande kontrollens roll som ett verktyg för innehavaren att ta sitt ansvar för en säker elanläggning stärks. Elsäkerhetsverkets bedömning är därför att förändringen inte innebär någon försämring av elsäkerheten, snarare tvärtom.

Anslutningsvillkoren är en fråga som elnätsföretagen hanterar grundat på ellagen (1997:857) som kräver att elnätsföretagen ska ha standardiserade rutiner för anslutning av elproduktionsanläggningar.

Mer detaljer kan du få av Energiföretagen Sverige som har publikationer kring detta.
Energiföretagen Sveriges webbplats

Anläggningen ska uppfylla god elsäkerhetsteknisk praxis enligt 2 kapitlet 1 § ELSÄK-FS 2022:1.
Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1

Du kan göra det själv om innehavaren av elanläggningen bedömer att du har tillräckliga kunskaper. Du kan också kontakta ett registrerat elinstallationsföretag för att få hjälp med kontrollerna.