Frågor och svar

På din elräkning finns tre avgifter: elsäkerhetsavgift, elberedskapsavgift och nätövervakningsavgift. De här tre avgifterna finansierar olika delar av statens verksamhet inom elområdet. Avgifterna är beslutade av riksdag och regering.

Elsäkerhetsavgift

Elsäkerhetsverkets verksamhet finansieras i huvudsak med en elsäkerhetsavgift, vilket är reglerat i elsäkerhetslagen (2016:732). Även verksamhet inom området elektromagnetisk kompatibilitet finansieras med denna avgift trots att den verksamheten regleras i annan lagstiftning. Elsäkerhetsavgiftens storlek är reglerad i förordning (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift.

Elberedskapsavgift

Elberedskapsavgiften tas ut med stöd av elberedskapslagen (1997:288). Avgiften regleras i förordningen (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift. Avgiften finansierar verksamhet hos elberedskapsmyndigheten. Affärsverket svenska kraftnät (SvK) är utsedd till elberedskapsmyndighet.

För närmare information om detta hänvisar vi till deras webbplats.

Nätövervakningsavgift

Nätövervakningsavgiften tas ut med stöd av 5 kap. ellagen (1997:857) och tillsyn enligt 12 kap. 1 § samma lag. Avgiften regleras i förordningen (2017:1040) om elberedskapsavgift, nätövervakningsavgift och elsäkerhetsavgift. Avgiften finansierar verksamheten vid nätmyndigheten. Energimarknadsinspektionen (EI) är utsedd till nätmyndighet. För närmare information om detta hänvisar vi till deras webbplats.

Mer information om de olika avgifterna

Elprodukter ska testas innan de sätts på marknaden. Det finns flera testföretag som provar elektriska produkter, som du kan kontakta för att utföra provning av den produkt du tänker tillverka.
Du kan hitta företagen på Europakommissionens webbplats

Elsäkerhetsverket utför inga förhandsprovningar av produkter. Däremot gör vi marknadskontroll av elektriska produkter som ekonomiska aktörer tillhandahåller på marknaden.

Med yrkesmässigt avses att elinstallationsarbetet utförs inom ramen för yrkesverksamhet, antingen på en egen anläggning eller på annans anläggning.

Det är inte bara kommersiella företag som är elinstallationsföretag. Kommuner, landsting och föreningar är också elinstallationsföretag om de utför elinstallationsarbete i sin verksamhet.

Får du ersättning eller annan motprestation när du utför arbeten åt annan anses detta ske yrkesmässigt oavsett om du har ett företag eller inte.

Man kan ansluta en elektrisk produkt som har jordad stickpropp till ett ojordat uttag men säkerheten minskar. Säkringen riskerar att inte lösa ut om ett isolationsfel i värmaren skulle orsaka att skyddshöljet blir spänningsförande. Det kan också vara så att eventuella störningsskydd (EMC-filter) i produkten inte fungerar som avsett vilket kan få till följd att den stör andra elektriska produkter så att deras funktion försämras. Vanligast är att produkter som på något sätt kommunicerar trådlöst påverkas negativt.

Om du har jordfelsbrytare installerad eller först sätter dit en portabel jordfelsbrytare i det ojordade uttaget förbättras skyddet något om detta skulle hända. Om du tänker använda produkten en längre tid så råder vi dig att anlita ett registrerat elinstallationsföretag som får jorda utrymmet och då också montera in en jordfelsbrytare i elanläggningen.

Alla elektriska produkter ska ha ett skydd för att man inte ska komma åt delar som är spänningssatta med farlig spänning. Detta skydd kan utformas på olika sätt och delas upp i olika klasser. Märkningen dubbelkvadrat innebär att den elektriska produkten är märkt enligt klass II (se förklaring nedan). Den ska inte skyddsjordas. 

Symbol - dubbelkvadrat

Klass I

Elektrisk materiel av klass I innebär att skyddet mot elchock inte är baserat enbart på den grundläggande isoleringen, utan i vilken ytterligare en säkerhetsåtgärd vidtagits genom att ansluta utsatta berörbara ledande delar till jord.

Klass II

Elektrisk materiel av klass II innebär att skyddet mot elchock är baserat på dels den grundläggande isoleringen men också en ytterligare säkerhetsåtgärd, såsom dubbel isolering eller förstärkt isolering.

Klass III

Elektrisk materiel av klass III innebär att skyddet mot elchock är baserat på att matning med klenspänning från en spänning av högst 50 volt växelström eller 120 volt likström från en skyddstransformator och att bruksföremålet inte heller alstrar högre spänning.

Vem du ska vända dig till beror egentligen på vad frågan handlar om. Här är några aktörer som kan hjälpa dig, däribland vi på Elsäkerhetsverket. 

• Elinstallatörer och elbutiker
• Konsumentvägledare i din kommun
• Din nätägare (telefonnumret hittar du på fakturan från ditt elnätsbolag)
• Elsäkerhetsverket
• SEK Svensk Elstandard
• Installatörsföretagen
• Energiföretagen Sverige

Om du besöker loppmarknader eller second hand-butiker kan du stöta på elprodukter som säljs "i befintligt skick", där sladdar, stickproppar och andra delar kanske är trasiga. Vad som är säljarens respektive konsumentens ansvar för en sådan elprodukt kan vara lite svårt att förstå. I 3 § produktsäkerhetslagen (2004:451) står det:

"Lagen tillämpas inte i fråga om:

1. begagnade varor som tillhandahålls som antikviteter, och
2. varor som skall repareras eller renoveras innan de kan tas i bruk, om näringsidkaren tydligt informerar konsumenten om att det är fråga om en sådan vara."

Produktsäkerhetslag (2004:451) på Sveriges Riksdags webbplats

Andra punkten är intressant. Den betyder att om sladden är så trasig att produkten uppenbart måste repareras innan den används är det okej att sälja den. Exempelvis om stickproppen är avklippt. Om det däremot inte är tydligt att det är fel på produkten och näringsidkaren inte informerar om att den ska repareras innan den används, så är näringsidkaren ansvarig för produkten. 

Tänk på det här när du köper begagnade elprodukter: 

• Kontrollera att produkten är hel, även sladd och stickpropp.
• Alla produkter har en livslängd - tänk på ålder och slitage.
• Fråga säljaren om antalet ägare och om den fungerar som den ska.
• Vilka märkningar har produkten och finns det en bruksanvisning?
• Är det en elprodukt som är köpt utomlands och är den i så fall anpassad för svenska uttag och spänning?
• Är produkten ojordad ska du inte modifiera den så att den går att använda i jordad miljö. Passar inte stickproppen får du inte byta den.
• Är stickproppen bortklippt är det en indikation på att produkten förmodligen inte uppfyller säkerhetskraven - överväg om du verkligen vill ha den.
• Om en produkt är ombyggd eller modifierad på något vis har tillverkaren inte längre ansvar för det utan den som gjort modifieringen. Vet de om det och har de tagit sitt ansvar?
• Är du det minsta osäker på elprylens säkerhet – köp den inte.

Från och med den 1 januari 2011 då föreskriften ELSÄK-FS 2010:4 ersatte ELSÄK-FS 2007:2 så reglerar Elsäkerhetsverket inte längre frågan om för -och färdiganmälan. Vi kan därför inte besvara när en anmälan till nätägaren krävs.

I författningskommentaren till ELSÄK-FS 2010:4 finns en beskrivning (3 kap. 3-4 §§) varför anmälningskravet togs bort. Observera att det är nätägaren själv (koncessionshavaren) som numera ställer kravet på anmälan. Energimarknadsinspektionen kan svara på frågor kring koncession och nätägarens skyldighet att ansluta en anläggning enligt ellagen.

De begränsade verksamhetstyperna omfattar vanligtvis inte de arbeten som tidigare anmäldes av behörig elinstallatör med lägst ABL-behörighet. Här är några exempel på elinstallationsarbeten som inte omfattas av de begränsade verksamhetstyperna:

1. Installera huvudledningar och elcentral.
2. Installation av gruppledningar från elcentral.
3. Installation av mätarskåp.

Läs mer om verksamhetstyper och kopplingen till auktorisation

Alla företag som utför elinstallationer i andras anläggningar ska från och med den 1 juli 2017 vara registrerade hos Elsäkerhetsverket. Om det företag du anlitat för elinstallationstjänster inte finns med i vårt register bör du i första hand kontakta företaget och fråga varför de inte är registrerade. Om företaget uppger att de anlitar ett annat företag för elinstallationsarbetet bör du fråga vilket företag det är och sedan kontrollera om det företaget är registrerat.

Tänk på att aldrig anlita ett oregistrerat elinstallationsföretag! De företag som har registrerat sig har åtagit sig att följa det regelverk som trädde i kraft den 1 juli 2017 och står under Elsäkerhetsverkets tillsyn.

Om företaget är ovilligt att svara på dina frågor eller inte ger något klart besked till dig om varför det inte är registrerat, bör du göra en anmälan till Elsäkerhetsverket. Har du ytterligare frågor är du välkommen att kontakta oss.

Anmäl ett elinstallatörsföretag

När du köper produkter från länder utanför EU räknas det som privatimport. Då omfattas du inte av de vanliga konsumentskydden och har inte samma rättigheter, till exempel vid reklamation, som när du handlar inom EU.   

Om man importerar elektrisk materiel och använder för eget bruk sker det på egen risk. Det får dock inte vara farligt och man får inte heller sälja eller skänka materielen vidare om den inte är tillverkad och anpassad enligt de regler som gäller den svenska marknaden. Du kan hållas ansvarig om något händer.

När det gäller frågor om huruvida din försäkring täcker in produkter som är köpta utanför EU är det inte något som Elsäkerhetsverket kan svara på. Då ska du istället vända dig till ditt försäkringsbolag.