Frågor och svar

Anläggningen ska uppfylla god elsäkerhetsteknisk praxis enligt 2 kapitlet 1 § ELSÄK-FS 2022:1. Om svensk standard tillämpas som komplement till föreskrifterna anses anläggningen utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis. Det är endast registrerade elinstallationsföretag som får utföra elinstallationer.

Har du frågor som rör standarder vänd dig till SEK Svensk elstandard.

• Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1
• SEK Svensk elstandards webbplats

I hus byggda 1994 eller senare ska som huvudregel alla vägguttag vara jordade. Före 1994 fanns undantag från kravet om jordning i bland annat bostadsrum och därmed jämförliga torra rum med isolerande golv.

Det är normalt inte tillåtet att blanda jordade och ojordade uttag i rum.

För kök installerade före 1994 saknas dock ibland jordade uttag vid matplatsdelen, medan köksdelen är jordad. Detta förutsätter att risken för samtidig beröring av utsatt del och jordat föremål är obetydlig genom utrymmets och elinstallationens utformning.

Om det i ett sådant kök skett förändringar i utformning sedan elinstallationen utfördes, eller om det förekommer både jordade och ojordade uttag i ett bostadsrum, bör du omgående ta kontakt med ett registrerat elinstallationsföretag för åtgärd. 

Installation av vägguttag är ett elinstallationsarbete som endast får utföras av ett registrerat elinstallationsföretag.

Lägsta höjd över mark för införing av en luftledning för lågspänning till en byggnad är 3,5 meter ovan mark. Om luftledningen inte förs in i en byggnad är lägsta höjd 4,5 meter över mark. Reglerna om detta hittar du i Elsäkerhetsverkets föreskrifter 6 kapitel 3 § ELSÄK-FS 2022:1.

Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2022:1

När du sålt lägenheten är du inte längre innehavare av elanläggningen och har därför inte längre ansvaret som innehavare för de installationer som gjorts. Köparen blir ny innehavare och därmed ansvarig för att upptäcka och åtgärda brister.
Du kan läsa mer om innehavarens ansvar på vår webbsida - Du är ansvarig för elen

Vem som ska betala åtgärdandet av brister är en civilrättslig fråga, som inte behandlas i regelverket för elsäkerhet.

Oavsett om privatbostaden brukas enbart för egen del eller om bostaden hyrs ut vissa perioder så omfattas anläggningen av kravet på fortlöpande kontroller. När kravet på dokumenterade rutiner inträder för privata bostäder utgår från omfattningen av uthyrningen. Individuella bedömningar måste alltid göras och det är den huvudsakliga användningen som är avgörande. Hur stor del av året hyrs fritidshuset ut? Till vilka summor uppgår intäkterna? Nyttjas stugförmedlare? Detta är några faktorer som kan beaktas för att avgöra om rutiner ska upprättas.

Hyreslägenheter är inte att betrakta som bostäder för enskilt ändamål då det rör sig om näringsverksamhet. Här har vi innehavare (hyresvärden) som bedriver någon form av näringsverksamhet och därmed är inte anläggningen avsedd för enskilt ändamål. Hyresfastigheter omfattas därmed om kravet på att upprätta dokumenterade rutiner både över lägenheterna och gemensamma ytor/lokaler.

Här måste man utgå från vem som är innehavare av starkströmsanläggningen. Till att börja med så får man titta på hur bostadsrättsföreningens stadgar reglerar ansvaret för starkströmsanläggningarna i fastigheten. I de flesta fall överlåter en bostadsrättsförening innehavaransvaret av lägenheternas starkströmsanläggningar till bostadsrättsinnehavarna och i ett sådant fall behöver inte rutinerna dokumenteras. Men om en bostadsrättsförening själv tar innehavaransvaret även för lägenheterna eller för en enskild lägenhet då ska rutinerna för kontrollen dokumenteras.

Det kan även finnas delar av en starkströmsanläggning där innehavaransvaret och kravet på dokumenterade rutiner bör ligga på bostadsrättsföreningen, och då dokumenterade rutiner krävs, exempelvis av anläggningar i gemensamma utrymmen, motorvärmarstolpar och laddboxar som bostadsrättsföreningen ansvarar för.

Oavsett om det ska finnas dokumenterade rutiner eller inte så omfattas anläggningen i bostadsrätten av kravet på fortlöpande kontroll.

Det bör framgå av bostadsrättsföreningens stadgar vem som ansvarar för respektive del av elanläggningen. Den som räknas som innehavare av en elanläggning ansvarar också för kontroll, underhåll och reparation av anläggningen. 

Det är du som är innehavare av en elanläggning som är ansvarig. Du ansvarar för att anläggningen inte stör omgivningen, är säker och används på rätt sätt.

Störningsfri el - ditt ansvar

Med innehavare av en elanläggning menar vi dig som äger till exempel en villa, fritidshus, bostadsrättslägenhet, kraftledning, vindkraftverk och solcellsanläggning.

Vad är en elanläggning?

Om du äger din bostad

Ja. Elektronik som är avsedd att användas inom industrin ska inte installeras i bostäder, då produkterna kan ge upphov till olika typer av störningar. Det finns två klasser som anger hur mycket elektromagnetiska störningar en produkt avger, klass A och klass B.

Tyngre industrier, till exempel pappersbruk eller stålverk, är inte lika känsliga för störningar som till exempel bostäder. Här finns en större medvetenhet om att störningar finns och inte alltid kan undvikas. Produkter för industrin är utförda enligt klass A.

Bostäder, men även kontor, butiker och liknande, är miljöer som är mer känsliga för störningar. Här ska man välja produkter utförda enligt klass B.

Du som anläggningsinnehavare är den som har ansvaret för att rätt produkter hamnar på rätt plats i din elanläggning.

Nej, du byter uttag i din bostad när du har behov av det, till exempel om uttaget är
slitet eller om du köper en ny lampa med det nya DCL-donet på.

Om du äger din egen bostad rekommenderar vi att du diskuterar detta med ditt
elinstallationsföretag och planerar för hur och när byte ska ske. Om du bor i
hyresrätt kan du prata med din hyresvärd om du har behov av byte.

Du kan läsa mer om detta på vår webbplats:

DCL-uttag och stickproppar