Steg 7: Beskriv hur ni kontrollerar det arbete ni utfört

Kommentar till bestämmelsen 3 kap. 10 § ELSÄK-FS 2017:3

Den här delen är en central del i ert arbete med egenkontrollprogrammet. Det är genom att kontrollera ert arbete som ni ska upptäcka och åtgärda fel som har uppstått under arbetet så att det uppfyller kraven när det är klart. 

Tänk på att kontrollerna ska omfatta både anläggningens utförande, dess märkning och dokumentation samt att anläggningen är försedd med den skyltning som krävs.

Om ditt företag fortlöpande utför en bestämd typ av elinstallationsarbete kan ni redan i egenkontrollprogrammet ange vilka kontroller ni ska utföra efter varje arbete. Då har ni uppfyllt kravet i den här delen av egenkontrollprogrammet.

Om ni däremot inte kan förutsäga vilka kontroller som ni kommer att behöva göra för de arbeten ni tänker utföra, kan ni istället ta fram en rutin som anger hur ni ska ta fram underlag och annat för att bestämma vilka kontroller ni ska göra inför respektive uppdrag, arbete och projekt. 

Det finns inte något krav på att ni ska dokumentera eller spara den bedömning ni gör i samband med ett specifikt uppdrag, arbete eller projekt, men det kan vara ett enkelt sätt att hantera arbetet med uppföljning. 

Att se till att kontrollerna faktiskt görs omfattas av nästa del i egenkontrollprogrammet.

Kommentar till bestämmelsen 3 kap. 11 § ELSÄK-FS 2017:3

Den här delen av egenkontrollprogrammet handlar om att ditt företag ska ha rutiner för att se till att ni faktiskt gör de kontroller som ni har bestämt. Fel som upptäcks ska åtgärdas. Om de är av den art att det rör sig om systematiska brister eller andra fel som påverkar egenkontrollprogrammet ska de lyftas in i den löpande uppföljningen av egenkontrollprogrammet, se nästa del av egenkontrollprogrammet (3 kap. 12-13 §§ ELSÄK-FS 2017:3). 

Kraven på beskrivning av hur ni kontrollerar det arbete ni utfört hittar ni i 3 kap. 10-11 §§ ELSÄK-FS 2017:3.

Tips och exempel gällande 3 kap. 10 § - Kontroll av utfört arbete (planera)

För att företagets rutiner för kontroll ska fungera, ska det av egenkontrollprogrammet framgå:

• omfattning av kontrollen för respektive arbetsmoment,
• vem som ska utföra kontrollerna i respektive led,
• dokumentation av upptäckta fel och avvikelser, och
• vem som har ansvar för att avvikelser åtgärdas.

Ett egenkontrollprogram ska innehålla en beskrivning av vilka rutiner eller systematik som tillämpas för att säkerställa att nödvändiga kontroller utförs, samt hur och till vem kontrollansvaret tilldelas.

Om företaget utför samma typer av elinstallationsarbeten:

• Ange vilka typer av arbeten ni gör och vilka kontroller ni alltid ska utföra efter varje arbete.
• Ange dessa direkt i egenkontrollprogrammet eller i separat kontrolldokument.

Om företaget inte kan förutsäga vilka kontroller som ni behöver göra för de arbeten ni ska göra:

• Ta fram en rutin som beskriver hur ni tar fram underlag och annat som krävs för att kunna bestämma vilka kontroller som krävs inför ett specifikt arbete.

Oavsett vägval ovan så ska företaget även se till att de förutbestämda kontrollerna eller rutinerna också följs. Tänk också på att rutinerna ska säkerställa en koppling mellan kravbestämning och val av kontroller.

Tips och exempel gällande 3 kap. 11 § - Kontroll av utfört arbete (genomföra)

I samband med att ni färdigställer det beställda elinstallationsarbetet ska ni genomföra kontroller, dels innan anläggningen tas i bruk, dels när anläggningen är helt färdigställd och klar att överlämnas.

Ni kan exempelvis ta fram ett dokument för kontroll av anläggning som ska fungera som elinstallationsföretagets checklista och som ni löpande kan använda när ni slutför elinstallationsarbetet och under arbetets olika faser.

• Innan anläggningen tas i bruk ska ni 
  • Kontrollera att anläggningen är säker för människor och egendom
    1. Det här kravet motsvarar ”Kontroll före ibruktagning” enligt Elinstallatörsförordningen.
    2. Kontrollerna ska omfatta de elsäkerhetsmässiga delarna, som att skyddsjord är ansluten och fungerande, att apparatlock, kapslingar och andra beröringsskydd finns på plats samt att inga enkel- eller oisolerade ledningar är åtkomliga. 
• När anläggningen är färdigställd, provad och klar att överlämnas till beställare eller innehavare ska ni:
  • Kontrollera att de ändringar som har tillkommit till anläggningen genom ert arbete uppfyller gällande regler enligt egenkontrollprogrammet, exempelvis:
    1. Ledningars kontinuitet
    2. Ledningars isolationsresistans
    3. Kontroll av skyddsanordningars funktion
    4. Kontroll av spänningsnivå och -fall samt fasföljd
    5. Kontroll av jordfelsbrytare och andra jordfelsskydd
    6. Kontroll av säkringar och andra överströms- och kortslutningsskydd

Omfattningen av kontrollen vid olika moment ska anpassas till den risk som uppkommer om ett felaktigt utförande inte upptäcks eller åtgärdas.

Exempel installation av jordat vägguttag

Ett exempel på ett ”vanligt” arbete där direkt livsfara kan uppstå vid felaktigt utförande är vid installation av jordade vägguttag.

• Moment: Skyddsledare är inte ansluten till skyddsledarkontakt
• Risk: Finns stor risk för elchock om ett fel inträffar
  
  
• Moment: Förväxling av fas- och skyddsledare
• Risk: Direkt livsfara kan uppstå vid felaktigt utförande

Kontroller som ska utföras vid installationen

• Kontroll av nyinstallerade jordade vägguttag
  • Identifiering av skyddsledaren i matande ledning
  • Identifiering av skyddsledarkontakten i uttaget
• Kontroll under arbetes gång
  • När alla ledare anslutits, kontrollera okulärt att skyddsledaren är ansluten till skyddsledarkontakten
• Kontroll när uttagen är monterade
  • Kontrollera skyddsledarkretsens kontinuitet till skyddsledarskenan eller till sann jord
  • Kontrollera genom okulär granskning av ledarnas area och eventuella förbindningar i skyddsledarkretsen, att skyddsledaren tål förekommande felströmmar
• Efterkontroll
  • Efterkontroll av att skyddsledarkontakten inte är spänningssatt ska utföras som allkontroll*.
    *Allkontroll innebär att kontrollera skyddsledarens kontinuitet med befintliga vägguttag, det räcker inte att endast kontrollera det nyinstallerade uttaget.
    
    
•  Kontroll av att utsatta delar inte är spänningsförande vid idrifttagning
  • Okulär kontroll av att utsatta delar har skyddsanslutning.
  • Kontroll av skyddsledarkretsens kontinuitet.
  • Kontroll av att utsatta delar inte är spänningsförande när höljen och/eller kåpor monterats och utrustningen spänningssatts.
• Efterkontroll
  • Efterkontroll av delar som kan utgöra livsfara (lätt åtkomliga och greppvänliga) ska utföras som allkontroll.

Det är alltså genom företagets egenkontrollprogram som ni ska fastställa hur företagets rutiner för kontroll ska fungera. För vissa jobb som i exemplen ovan kan det (kanske) finnas fasta kontrollpunkter, medan det för andra arbeten ibland måste vara så att kontrollens omfattning bestäms från fall till fall.

Hantering av upptäckta fel och brister

• Har ni en rutin för när och hur medarbetare ska rapportera brister eller avvikelser?
• Hur följer företaget upp brister så att de inte ska uppstå igen?
  • Ta fram ett avvikelsehanteringssystem
  • Beskriv hur det används det i praktiken och vem som ansvarar för att avvikelserna åtgärdas och följs upp
  • Ta fram en åtgärdslogg och beskriv vem som är ansvarig för att den används och att åtgärderna genomförs
• Utifrån brister och avvikelser som upptäcks - hur kopplar företaget det till att hålla egenkontrollprogrammet uppdaterat? (Arbetet ni gör här kan hjälpa er i arbetet med 3 kap. 12-13 §§ ELSÄK-FS 2017:3 som handlar om uppföljning av egenkontrollen och egenkontrollprogrammet.)