Skyltning av starkströmsanläggningar (2022:2)

• I de nya föreskrifterna används begreppet "skyltning" istället för "varselmärkning" – för ett mer modernt språkbruk och större igenkänning med andra regelverk om skyltning. I remissversionen fanns även ordet ”märkning” med i föreskrifterna men detta har nu tagits bort eftersom vare sig ELSÄK-FS 2008:2 eller de nya reglerna innehåller några krav på märkning. Istället renodlas föreskrifterna till att enbart omfatta krav på skyltning som syftar till att varna om en risk eller att förbjuda ett visst beteende. I ELSÄK-FS 2022:1 finns däremot krav på märkning (och dokumentation) av starkströmsanläggningar, se 3 kap. 6 §. Det kravet syftar till att säkerställa att anläggningen är försedd med den märkning (och dokumentation) som krävs för att olika anläggningsdelar ska kunna identifieras för drift och underhåll. Genom att stryka ordet märkning i ELSÄK-FS 2022:2 tydliggörs också skillnaden mellan dessa olika krav, som har olika syften.
• Underrubriker har lagts till och viss omdisponering har gjorts för att få ett mer naturligt flöde i föreskrifterna samt för att tydliggöra föreskrifternas innebörd.
• De nya föreskrifterna beskriver elektriska egenskaper och samlingsbegrepp för att inte låsa sig vid dagens teknik. Det är ett sätt att framtidssäkra innehållet i föreskrifterna inför kommande teknikutveckling.

• I de nya föreskrifterna förtydligas att föreskrifterna omfattar sådana starkströmsanläggningar som avses i 3 § elsäkerhetslagen. De tidigare undantagen tas därmed bort och de nya föreskrifterna ELSÄK-FS 2022:2 omfattar nu även skyltning av kontaktledningar.
• I ELSÄK-FS 2008:1 finns specifika skyltningsregler för järnväg och tunnelbana. Dessa regler har nu flyttats till ELSÄK-FS 2022:2. Eftersom det generella undantaget för kontaktledningar har tagits bort omfattas nu kontaktledningsanläggningar för drift av spårväg och elväg av de allmänna bestämmelserna i föreskrifterna. Det betyder att det införs krav på att innehavare av sådana anläggningar ska göra en riskbedömning som ska ligga till grund för beslut om eventuell skyltning.

• Nya ord under rubriken "Definitioner och förkortningar":
  • elsäkerhetsförordningen
  • elsäkerhetslagen
  • ELSÄK-FS 2022:1
  • kraftkälla (Ordet kraftkälla används som begrepp för exempelvis mikroproduktion, detta för att inte utelämna någon typ av kraftkälla.)
  • luftledning
  • nominell spänning
  • utrustning med kvarvarande elektrisk laddning (I de nya föreskrifterna används begrepp som "kvarvarande elektrisk laddning" för exempelvis kondensatorer. Här används en beskrivning av den elektriska egenskapen istället för den faktiska utrustningen.)
• Borttaget: ordet lågspänning tas bort från "Definitioner" och förkortningar" då begreppet inte längre används i föreskrifterna.

• I de nya föreskrifterna om skyltning framgår att faror på grund av el i första hand ska undvikas eller begränsas på andra sätt än genom skyltning, exempelvis genom att förändra konstruktionen eller på annat sätt hantera elfaran.
• I de nya föreskrifterna tydliggörs vikten av att innehavaren ska göra en riskbedömning av anläggningen. Krav på riskbedömning finns med även i ELSÄK-FS 2008:2, men formuleringen om anläggningsinnehavarens ansvar att bedöma risker har lyftas fram ytterligare.
• Kravet på riskbedömning i 6 § har försetts med ett allmänt råd som klargör vilka risker som bör inkluderas i riskbedömningen. Detta i syfte att förtydliga att risker som exempelvis ljusbågsfara och kvarstående spänning efter frånkoppling behöver beaktas inför beslut om skyltning.

Det betyder att det i sak inte är någon förändring gällande riskbedömning - utan snarare ett tydliggörande.

• En ny formulering i föreskrifterna är den om att "skyltning ska kontrolleras, underhållas och rengöras så att de behåller sin funktion och kvalitet". Bestämmelsen har tillkommit på grund av att skyltning enligt elsäkerhetslagstiftningen inte är en del av starkströmsanläggningen eller är ett elinstallationsarbete. Därför finns behov att ställa krav på kontroll och grundläggande skötsel av denna skyltning.

• Skyltarnas utformning ska ha det utseende och utformning som framgår av bilagan, exempelvis förbudsskylten ska ha rund form och svart symbol på vit bakgrund med röd bård och rött snedstreck. Däremot finns en ibland möjlighet att använda symboler med viss avvikelse, exempelvis finns skillnader på symbolen för tillträde förbjudet för obehöriga och får ej beröras. Symbolerna får ha viss avvikelse endast under förutsättning att de återger samma innehåll och inte förvillar budskapet.

• Enligt de nya föreskrifterna tillåts symboler på tilläggsskylt, exempelvis för att förtydliga vissa faror. Det kan vara ett sätt att förtydliga vilken fara som finns på platser där det är bättre med en symbol än med en text. Om symboler används på en tilläggsskylt bör symbolen utformas i enlighet med standarden ISO 7000 / IEC 60417 Graphical symbols for use on equipment.

• Skyltning vid luftledningar
  • Kraven på skyltning vid luftledningar har inte förändrats i sak. Vissa redaktionella ändringar har gjorts i syfte att skapa mer lättförståeliga regler och vissa begrepp har justerats så att samma terminologi används i de tre nya föreskrifterna ELSÄK-FS 2022:1-3.
  • I remissutgåvan fanns ett krav på skyltning av olika driftsspänningar vid sambyggnad i stolpar med olika spänningsnivåer. Detta har tagits bort då detta inte utgör en skyltning som syftar till att varna eller informera om hur den som vistas vid anläggningen ska förhålla sig. Att märka stolpar eller ledningar med spänningsnivå är istället sådan märkning som krävs enligt 3 kap. 6 § ELSÄK-FS 2022:1.
• Skyltning vid driftrum
  • Dessa regler har inte förändrats i sak utan enbart redaktionella justeringar har gjorts.
• Skyltning vid starkströmsanläggningar med flera kraftkällor eller matningsmöjligheter
  • Nuvarande regler har delats upp i flera bestämmelser för att få en ökad läsbarhet. Även vissa språkliga justeringar har gjorts.
  • Ett nytt undantag har införts, som möjliggör att skyltning kan utelämnas om anläggningen endast hanteras av fackkunniga eller instruerade personer. I dessa situationer kan information om den elektriska faran framgå på annat sätt än genom skyltning. Hur den elektriska faran hanteras i dessa fall ska framgå av en riskbedömning som ska dokumenteras. Det är inte för varje enskild matningsmöjlighet som en riskbedömning behöver upprättats utan här kan innehavaren göra en samlad riskbedömning om hur den elektriska faran istället kan hanteras.
  • Sådana starkströmsanläggningar som hanteras av andra personer än fackkunniga eller instruerade personer ska dock fortsatt förses med skyltning enligt kraven i 17-18 §§ ELSÄK-FS 2022:2.
• Skyltning av starkströmsanläggning med viss elektrisk utrustning
  • Begreppet "kondensatorbatteri" från ELSÄK-FS 2008:2 har ersatts av begreppet "kvarvarande elektrisk laddning" i 19 § ELSÄK-FS 2022:2. Den specifika utrustningen ersätts därmed med ett vidare begrepp för att fånga upp fler utrustningar med de beskrivna egenskaperna. För att underlätta och förtydliga vilken sorts utrustning som avses har en definition av begreppet ”utrustning med kvarvarande elektrisk laddning” förts in i 2 §. (Här avses exempelvis inte kablar som också kan innehålla kvarvarande elektrisk laddning.)
  • Formuleringen ”På varje kondensatorbatteri ska det finnas varningsskyltar som klargör att det finns en risk för kvarvarande elektrisk laddning.” som idag finns i 12 § ELSÄK-FS 2008:2, har ersatts med att en riskbedömning ska göras enligt 6 § ELSÄK-FS 2022:2 för att klargöra om skyltning behövs.
• Skyltning inom område för sjötrafik
  • Dessa regler har inte förändrats i sak utan enbart redaktionella justeringar har gjorts.
• Skyltning vid vissa typer av kontaktledningar
  • Bestämmelserna är flyttade från utförandeföreskrifterna till skyltningsföreskrifterna.
  • Inga förändringar i sak.

• Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 december 2022 då Elsäkerhetsverkets föreskrifter (2008:2) om varselmärkning vid elektriska starkströmsanläggningar ska upphöra att gälla.
• Skyltning som är uppförd innan ikraftträdandet får vara utförd enligt ELSÄK-FS 2008:1 eller ELSÄK-FS 2008:2, eller dess övergångsbestämmelser. Vid utbyte av befintlig skyltning ska de nya bestämmelserna tillämpas.

• I de nya föreskrifterna har beskrivning samt visualisering av hur tilläggsskyltar till förbudsskyltar lagts till. Detta för att tilläggsskyltar ska följa huvudskyltens utformning enligt standardiserade regler samt för att tydliggöra hur en tilläggskylt ska se ut för att det inte ska uppstå missförstånd med felaktiga färgkombinationer och utformningar.
• Text på tilläggsskylt ska komplettera förbuds- och varningsskyltar med information på svenska om vad förbudet/varningen innebär. Om riskbedömningen visar att andra språk än svenska behöver användas kan detta göras som ett komplement.
• Bestämmelserna om kombinationsskyltar har tagits bort då dessa bedömdes vara överflödiga. Både förbudsskyltar och varningsskyltar kan förses med tilläggsskyltar, vilket tillgodoser behovet av skyltning.

Föreskrifterna gäller för alla typer av starkströmsanläggningar. Eftersom skyltning enbart ska användas när den elektriska faran inte kan undvikas eller begränsas tillräckligt genom andra åtgärder är behovet av skyltning överlag större vid anläggningar för distribution eller produktion av el än vad det är vid anläggningar som enbart använder el.

Föreskrifterna innehåller inte några stora förändringar i sak, jämfört med den nuvarande regleringen.

Att skylta en starkströmsanläggning i enlighet med ELSÄK-FS 2022:2 är inte ett elinstallationsarbete men är ändå ett arbete som många elinstallationsföretag kommer att utföra. Detta eftersom det finns krav i  ELSÄK-FS 2017:3 på att den som utför ett elinstallationsarbete också ska se till att den del av anläggningen som arbetet omfattar ska förses med varselmärkning (numera skyltning) enligt gällande föreskrifter.

Även om begreppet varselmärkning har ersatts av skyltning, så är skyltning av starkströmsanläggning ett krav som tillkommer vid elinstallationsarbete.

En starkströmsanläggning som är tagen i bruk ska vara försedd med den skyltning som behövs för att varna eller ge information om hur den som vistas vid anläggningen ska förhålla sig med hänsyn till risk för personskada eller sakskada på grund av el. Detta gäller även vid ändring eller utvidgning av en anläggning. Elinstallationsföretaget har ofta en ingående och grundläggande kännedom om vilka skyltningsbehov som anläggningens utförande skapar.